fbpx

Saras resa mot 10 mil

10 mil, 100 kilometer eller 100 000 meter!!! Ja du läste rätt…Jag, Sara kommer den 1 oktober börja en alldeles galen och lång resa för att träna kroppen att orka och springa 10 mil i sträck. Jag har bestämt mig för att på 10 månader göra en helhjärtad satsning. Jag har redan fått frågan och lär få den många gången- Varför vill man springa 10 mil? Vad är egentligen vitsen med ultra? Vilka personer kommer ens på tanken att springa så långt? Häng med så ska jag berätta om mitt MÅL och mitt VARFÖR!

Pappa inspirerade mig

Jag vet inte riktigt när det började, men redan som liten älskade jag att titta på äventyrliga filmer och satte själv upp lekar och spännande utmaningar som var lite för svåra för att klara av. Jag samlade alltid på resemagasin och lusläste dom från pärm till pärm och drömde mig bort till andra sidan jordklotet på coola resor. Jag ville ut i världen och uppleva äventyr och träffa nya människor. Min pappa var nog lite av en äventyrare, han hade ständigt en ny utmaning på gång. Självklart följde jag med och beskådade hans äventyr, vissa gjorde vi tillsammans. Han hoppade bungy jump, tog flygcertifikat, hoppade fallskärm, körde alla tänkbara motorcyklar, vi “backpackade” i Asien och tog dykcertifikat. Under min uppväxt så gjorde vi ofta olika typer av små expeditioner med tält, cykling, kanot mm. runt om i Sverige. Att vara närvarande i naturen och utmana sina gränser har liksom varit en del av min barndom. Jag minns även när Expedition Robinson släpptes 1997, jag var som besatt av programmet och kunde inte tänka mig ett bättre program där man både fick äventyret, tävlingen och den tuffa utmaningen som pressade deltagarna att klara både det psykiska och fysiska momentet.

På sommarlovet mellan 8:an och 9:an så åkte jag för första gången iväg själv. Det blev en 3 veckor lång språkresa istället för konfirmation. Efter det så öppnades en ny värld för mig. Jag hittade sen nya sätt att få resa trots min unga ålder och utan direkt någon sparkassa. Året därpå sökte jag jobb som au pair i London och spenderade större delen av sommarlovet där på egen hand. Efter det så hade suget för att resa blivit så stort så jag åkte sommaren därpå till Grekland för att ta jobb på en nattklubb och hotell som bartender och servitris. Pappa hälsade på vart jag än åkte i världen och stöttade mig till 100%, jag tror faktiskt att han själv fick uppleva lite äventyr genom mig.

När det värsta händer

Jag utbildade mig och jobbade extra inom träningsbranschen. Efter dessa åren så fortsatte äventyren och tog mig på olika inköpsjobb och resor runt om i världen. Men vid 26 års ålder blev jag mamma och livet vände, både på gott och ont. Det blev andra prioriteringar och jag fick nästa barn tätt därpå. Åren som följde blev tuffa och kantades mycket av att överleva snarare än att leva. Min dotter fick cancer, en hjärntumör, sen en stroke efter det med efterföljande skador och förlamning. Det blev mängder med cellgifter, operationer och timmar på sjukhus. Min mamma fick även under den här perioden cancer och genomgick operationer och behandlingar. Dessvärre klarade hon sig inte. Min dotter Alice kämpade på med den starkaste livskraften man kan tänka sig. Mot alla odds lärde hon sig gå och tala igen och var modigare än de flesta barn. Åren gick och vi började få tillbaks “livet” och “hoppet” mer och mer. Alice fick återfall och det blev en ny tuff omgång. Jag startade under dessa åren upp insamlingar, utmaningar, flera välgörenhetsprojekt och event. Ju äldre Alice blev desto mer engagerad blev även hon. Vi sprang flera lopp tillsammans, hon i rullstol med pom poms och jag puttandes på rullstolen. Hon älskade det…

Första mötet med Vetenskapshälsan

2014 kom jag i kontakt med Vetenskapshälsan när jag behövde hjälp att ta mig uppåt och framåt igen. Åren bakom mig hade kostat mycket på både psyke och hälsa. Louise blev min “räddare i nöden”. Från den dagen då jag klev in i hennes rum som kund nr 6 så har våra vägar gått parallellt genom livet. Vi började ganska snart där efter att samarbeta och driva företag ihop. Jag utbildade mig till löpcoach, personlig tränare, kostrådgivare och hälsocoach. Vi blev mer och mer ett team som glödde tillsammans. Vi båda var nog lika glada över varandras driv och nyfikenhet på livet.

Separation

Några år senare kom nästa stora “kris” eller livsförändring. Jag valde att separera med min dåvarande sambo och pappa till barnen. Livet gick in i ytterligare en ny fas och öppnade dörrar till helt nya platser och nya äventyr. Att lämna tryggheten och kärnfamiljen är inget lätt beslut, men ett måste för att man i vissa fall ska få växa, bubbla och leva fullt ut. Det krävs mod, för i dessa stunder är man inte alltid stark.

Igenom varje kris i livet så har på något sätt motgångarna byggt pannbenet lite tjockare och det där inre drivet och glöden om att leva fullt ut varje dag blivit starkare. Jag har varit långt ner på botten och jag vill inte hamna där igen. Jag har sett när människor brytas ner och inte har kraft att ens stå på sina egna ben. Jag har tvingats stå bredvid när mina närmsta familjemedlemmar får ta emot cellgifter och smärta så stark att inte ens morf hjälpte. Deras önskan har varit att leva, vara starka nog att kunna göra det som dom älskar mest i livet. Jag tänker inte låta dagarna passera utan att leva fullt ut. För mig är livet ett äventyr som ska upplevas. Jag vill vara med om spännande möten med människor som sätter nya perspektiv på livet och dela deras erfarenheter.

Att våga

Att utmana sig själv, kroppen och kanske mest av allt sinnet gör att vi utvecklas. Det är först när vi vågar testa nya saker som vi faktiskt växer. För mig är alla typer av utmaningar något som lockar mig. Och med facit i hand så har just alla upplevelser som varit en kombination av skräckblandad förtjusning varit de tillfällen i livet som jag minns och ser tillbaka på med glädje.

Att sätta upp ett tydligt mål ger mig driv och bränsle till att nå just nya plaster och upplevelser. Det värsta som kan hända är att man får kliva av, men då har man i alla fall testat och fått en ny erfarenhet.

Löpningen har varit min terapi

Att springa har för mig varit en form av terapi genom alla motgångar. (Lyssna gärna på Maratonpodden med Petra Månström där jag berättar om min resa och hur jag hittat motivationen genom bl.a löpningen) Men vad händer när man måste umgås med sig själv så pass många timmar som ett ultralopp kräver? Hur hanterar man smärta i kroppen och hur starkt psyke krävs egentligen för att springa 10 mil? Jag är så sjukt nyfiken på att testa mina gränser och att påbörja nästa äventyr. LET´S DO THIS!
/Kramar Sara

 

 

Cykelfest i Varberg

För två veckor sen fick vi på Vetenskapshälsan äran att arrangera en aktiv kick-off med gänget på Klima- Therm AB. Vi älskar att få fria händer och lägga upp aktiva konferenser och kombinera just rörelse med fysiska möten. Vi har tidigare gjort både femkamp, åkt ribb-båt, vandrat, spelat paint boll och tränat tillsammans- därför var det extra kul att nu få ta med hela företaget på en cykelfest i vår vackra grannstad Varberg.

Varberg av Vetenskapshälsan AB (klicka vidare för att se alla tre bildkollagen)

En lyckad kick-off tycker vi ska innehålla mycket skratt, äventyr, tid för umgänge, fysisk aktivitet och sist men inte minst njutningsfull mat och dryck. En stor eloge till Magdalena som är VD på Klima-Therm AB och som alltid prioriterar hälsa och välmående för sin personal.

För två veckor sedan samlade vi hela teamet från Klima-Therm nere i Varberg vid Solvikens restaurang och konferens för att starta vår cykelfest. Alla fick hämta ut varsin cykel i klassisk modell “damcykel” med hjälm, korg och fotbroms. Rutten hade vi planerat för att den dels skulle ta oss igenom statsmiljö men även längs hav och förbi vackra vyer.

Stopp nummer ett med fördrink blev på Grappa, ett väldigt trevligt ställe i centrala Varberg som är experter på just drinkar. Vi smakade på allt från syrliga cocktails till söta drinkar och bubbliga drycker. första cykelturen blev den kortaste och tog ca 15 minuter.

Efter stop nummer ett och lite kluriga gåtor så gick turen vidare söder ut genom Varberg och vidare mot Läjet. Efter en cykeltur på ca 25 minuter nådde vi Joels Brygga. Vi bjöds där på en smarrig förrätt i form av en toast skagen med gott vitt vin till. Vid det här laget var alla både taggade och uppvärmda och redo för sista etappen.

Sista cykelturen tog ca 20 minuter och vi passerade då Varbergs surfstrand och “playa” nummer ett, Apelviken. Mitt på stranden med magisk utsikt över viken nådde vi vår slutdestination Johns Place. Här blev vi åter igen bortskämda med fantastisk mat och dryck med högklassig service. Eftersom fördrinken och förrätten redan avnjutits längs cykelturen avrundade vi här kvällen med huvudrätt och dessert. Wow- vilken kväll….

Dagen efter smög vi upp till en magisk himmel för morgonpromenad längs havet. Efter det smakade frukosten extra gott kan vi lova. Vi tackar för en väldigt trevlig kick-off och för att åter igen fått förtroendet.

/Sara och Louise

Annicas egna vetenskapshälsoresa


Jag är uppvuxen i Södra Kalifornien. Fantastiskt på många sätt men också en tillvaro fylld av osunda ideal, hets och yta. Från tidiga tonåren lärde jag mig att vad jag vägde, vad jag åt och hur jag såg ut alltid kom i första hand. På den vägen växte det fram en ätstörning och jag har i hela mitt liv kämpat med mitt och matens förhållande. Detsamma gällde även träning, vilket ofta på den tiden var ett straff när jag hade ätit dåligt eller kände mig otillräcklig. Då handlade det aldrig om att må bra eller göra gott för kropp och knopp.

Allt detta tog jag med mig när jag flyttade till Sverige 2003 och resan fortsatte med sporadisk träning, osunt förhållande till mat och en generellt dålig självkänsla. År 2009 fick jag mitt först barn efter en treårig resa med IVF. Kroppen var ganska sargad, jag vägde mer än jag någonsin gjort och så var jag dessutom nybliven mamma. Sedan gick det 6 år till i samma spår och min fyrtioårsdag närmade sig. Jag hade skolat om mig till make up artist och startat egen firma och träffade på det viset en fotograf som hette Sara. Det var en match direkt och Sara och jag gjorde flera fotouppdrag tillsammans. Sara berättade vid ett tillfälle att hon hade en grym coach som stöttade med kost och träning. Då bestämde jag att jag skulle ge mig själv en hälsoresa i 40 års present! Sagt och gjort bokade jag in mitt första besök där jag vägrade fylla i en matdagbok och kom i mina vanliga kläder till första mötet, hade inte greppat att träningskläder hade varit bra. Det var så jag och Louise började vår womance. Louise förstod mig direkt och därmed fick hon ganska snart förtroendet att börja nysta i alla mina utmaningar, både det som satt i knoppen och det som fanns i den fysiska kroppen. Jag stretade ofta emot och klagade. Och jag utmanande fysiskt då jag gjorde fler IVF behandlingar och fick ett barn till. Jag pausade träningen av och till. Skillnaden denna gång, från tidigare i livet, var att Louise alltid fanns där och stöttade vilket gjorde att jag alltid kom tillbaka till träningen och så småningom även till kosten.

I början av pandemin var jag förälskad i träning och det rullade på bra. Kroppen och knoppen mådde mycket bättre och jag bestämde mig för att läsa till PT. Sara och Louise hejade på och stöttade hela vägen. Tyckte även livs och hälsocoach verkade spännande så läste den utbildningen också. Fanns ju en hel del tid under pandemin så det kändes roligt och utmanande. När jag var klar fick jag frågan om att jobba på Vetenskapshälsan som konsult. Efter det gått nästan ett år som konsult fick jag frågan om jag vill bli delägare. Vilken lycka!

Det är snart 8 år sedan Louise och jag började vår womance och vi har spenderat oändligt många timmar tillsammans i träningssammanhang. Hon pushar mig ständigt att utvecklas, att våga och att tro på mig själv. Det är jag som har gjort jobbet men Louise hjälpte mig att hitta glöden. Det är precis det jag vill göra för mina kunder i min nya roll här på Vetenskapshälsan. Jag kan på riktigt inte komma på något jag hellre skulle vilja göra. Och att få ha två av mina närmsta vänner som kollegor, säger bara nyp mig!

/Annica

Vetenskapshälsan 3.0- jag hade fel.

På hösten 2013 sa jag upp mig ifrån min forskartjänst på universitetet. Jag bestämde mig för att starta mitt egna företag, där och då var jag övertygad om att jag ville vara helt själv. Jag var väldigt bestämd med att jag inte ville dela mitt företag med någon, aldrig mer i mitt liv behöva ta ansvar för någon annan människa. Ensam är stark, var då mitt motto. Vilken jäkla tur att man kan inse att man har fel och välja att omvärdera.

När jag satt där hemma vid köksbordet och tog emot kunder kunde jag aldrig någonsin drömma om hur saker och ting skulle se ut 9 år senare. Att mitt lilla enmansbolag som drevs hemifrån skulle bli ett så stort bolag som det är idag. Med över 900 privatkunder, företagskunder i hela världen och med flera delägare.

Sara var den sjätte kunden som jag startade upp där hemma i köket, där och då kunde vi aldrig gissa att vi skulle driva ett företag tillsammans. Det är verkligen häftigt hur vissa möten i livet kan få så stor betydelse. Sara jobbade då som fotograf och hade kontor i Kungsbacka, ganska så snabbt övertalade hon mig att flytta in i samma kontor och 2016 startade vi Hälsoboosten tillsammans. Saras bilder och inspiration tillsammans med min kunskap blev en succé.  Vi började jobba mer och mer tillsammans, Sara utbildade sig till personlig tränare, kostrådgivare och löpcoach. Vi insåg väldigt tidigt att vårt driv, energi och glädje blev ännu större när vi gjorde saker tillsammans. Sara köpte in sig som delägare 2019 och sedan dess har vi utvecklat och drivit Vetenskapshälsan tillsammans och skapat världens bästa arbetsplats.

Att få dela glädje och framgång tillsammans med någon är fantastiskt, att tackla med och motgångar med en kollega är skönt. Att vara ensam är väldigt sårbart, att vara fler är det som ger styrka och energi, väldigt glad att jag insåg det.

I februari 2015 träffar jag Annica för första gången då hon sminkar mig inför en fotografering och jag kände direkt att detta är en person jag vill ha i mitt liv. Annica blir min kund nummer 53 och har sedan dess varit hos mig som abonnemangs och PT kund. Vi har gjort otroligt massa PT-timmar tillsammans och Annicas utveckling har varit helt otrolig. Från soffpotatis till elitmotionär. Annica har jobbat som konsult hos oss en längre tid, hjälpt oss med alla våra utländska företag. Efter 20 år i USA så är hennes engelska minst lika bra som hennes svenska så det är en enorm tillgång då vi får fler och fler företag i USA, UK, Kina, Polen och Italien. Annicas intresse för träning, kost och hälsa har vuxit mer och mer för varje år. Under pandemin utbildade hon sig till personlig tränare, hälsokonsult och livscoach.

Vi har stor kunskap inom kosten och träningen Sara och jag, men den sista biten, själen, vilan och återhämtningen den har vi lite saknat expertkunskapen kring. Här är Annica ett fantastisk komplement för oss. Det är med en enormt stor glädje vi nu kan meddela att Annica kommer bli en ännu större del av Vetenskaphälsan då även hon kommer gå in som delägare.

Att få fylla sina dagar med fantastiska klienter som valt att göra en livsstilsförändring, att bygga sin arbetsdag kring saker som ger så otroligt mycket positiv energi som när de når sina mål är fantastiskt. Att få jobba med det man älskar och skapa sig en verklighet där man själv mår bra är underbart.
Jag gör dessutom detta tillsammans med mina bästa vänner- det är ta mig tusan så man får nypa sig i armen för att helt förstå att det är på riktigt.

Jag ser med otroligt stor förväntan fram emot VH 3.0, vi har så mycket spännande uppdrag och planer framöver som ska bli kul att få genomföra. Tillsammans blir vi nu ännu bättre, starkare och kan ge er ännu mer kunskap.

Varmt välkommen Annica, nu kör vi!

/Louise

 

Tjejmilen- racerapport

 

Äntligen i mål😊 för er som inte har följt oss (eller mig) så sprang jag tjejmilen i Stockholm i lördags. Det var mitt första lopp någonsin och jag känner mig otroligt stolt att jag genomfört det. Jag har så klart haft många mål i mitt liv som jag har uppnått, men detta var lite annorlunda.

Det här målet satte jag ganska spontant i våras bara för att se om jag kunde klara av det. Jag älskar verkligen att träna och har nu gjort det i ganska många år på en regelbunden basis.  Det har dock inte ingått så många löppass. Jag ”gillar” inte att springa har varit ett motto i många år men nu skulle det bli ändring på det.

Så då var det dags för ett helt nytt upplägg under hela sommaren. Det var olika typer, minst tre pass i veckan, som varierade mellan distans, intervall och löpstyrka. Det var ganska trögt i början då jag inte ”gillar” att springa. Men efter några veckor såg jag ändå en viss utveckling och blev inspirerade till att nöta på. Intensiteten ökade så klart desto närmre loppet jag kom och då var det flera gånger jag övervägde klokheten i mitt beslut men man kan ju inte sluta mitt i… Jag är super glad att jag hängde i, för loppet i lördags var en av dom roligaste upplevelser jag haft på länge. Känslan, av att stå på startlinjen med mitt gäng och att sedan lunka på i vacker miljö för att bli ivrigt påhejad över mållinjen, var grymt härlig! Jag visade också för mig själv att det faktiskt är fullt möjligt att bestämma sig för nästan vilket mål som helst bara man har en plan. Givetvis behöver jobbet göras men det är det ju lätt värt för att få uppleva känslan av ”jag kan klara av vad som helst!”

Vill du få hjälp med att hitta ditt mål eller att uppnå ett redan satt mål, så finns vi här för dig. Varje resa börjar med ett steg, är du redo att ta ditt första?

/Annica

Andra veckan. Andra kilot.

Dags att hälsa på hemma hos familjen Starman andra veckan på deras “Vetenskapshälsoresa”. Den här veckan är det Kristin själv som ger oss en uppdatering. Häng på, det här är verkligen så häftigt att få följa!

-Även om vikten inte är det avgörande på den här hälsoresan så är det förföriskt att ställa mig på vågen och nästintill dagligen granska utvecklingen. Känner du igen dig? Efter en hel vecka med stora omställningar i kost, träning och vattenintag tänkte jag för mig själv att det säkert skulle märkas minst 1 kg. Det gjorde det inte. Jag var snarare upp två hekto. Jag intalade mig själv att det säkert var en massa muskelmassa som tagit plats i min kropp och som bekant väger mer än fett. Det var troligtvis inte heller sant. Men det kändes lite bra.

“En förändring leder till flera”

Nu däremot två veckor in i programmet har 2 kg försvunnit från vågens display och då rimligtvis även från min kropp. Jag känner att mitt midjemått har minskat och jag är fastare i kroppen. (Iallafall rumpan, konstaterar Robert, som ändå får anses vara en pålitlig källa i detta fall. 😉)
Maten går över förväntan och träningspassen är lätta att följa och genomföra oavsett om jag är hemma, på gym eller på resande fot. Appen är smidig. Den visar tydligt vad som ska göras och hjälper till att hålla tiden. Det har till och med blivit lite roligt att träna samt att det har blivit ett simpass och några extra promenader på köpet nu när ångan ändå är uppe. Precis som jag ser hos egna klienter, en förändring leder till flera. Momentum. Det känns fint.

“Det finns inga förbud”

Helgerna är väl det svåraste. Godis och sötsaker är så rotat i vår helgrutin och jag ÄLSKAR punchpraliner. “Det finns inga förbud” har Louise och Sara sagt så jag unnar mig men bara det jag verkligen vill ha och som verkligen är gott! Det är en liten förändringen men stor skillnad mot okynnesätandet jag annars lätt hamnar i vid tristess, stress eller sociala tillställningar.

Riktlinjerna för kosten är i övrigt sjukt enkla men förberedelserna avgörande. Utan våra förbereda bunkar med råkost, tillagat protein och kolhydrater i kylen hade vi både haft blodsockerfall och matslarv. Nu märker jag knappt av att jag har en “diet”. Det är mycket att äta och gott.

Mitt nästa inlägg är om ca fyra veckor och min stilla förhoppning är att då kunna rapportera om vart fyra (eller kanske fyra NYA) kilon tagit vägen. Tills dess:
En dag.
En måltid.
Och ett träningspass i taget. 👊🏻✨

//Kristin

12 Steg till ditt bästa jag- Body and Soul Klima-Therm AB


Företag som inser att det är en investering, inte en kostnad, att ge sina anställda möjligheten till friskvårdssatsningar är fantastiska för oss att jobba med. Klima-Therm AB är ett helt otroligt fint exempel på ett företag som hela tiden jobbar för att sina medarbetare ska må så bra som bara möjligt. 

Efter 7st Online Challenge tillsammans med oss är det nu dags för en helt ny typ av satsning. Den 1 september startade vi igång “Body and Soul- 12 Steps to become the best you”. Klima-Therm är ett internationellt företag så hela satsningen är på engelska då både Sverige, Polen och Italien deltar. Under 6 månader kommer de ca 120 deltagarna att få ett material att arbeta med för att utveckla sig själva inom områdena, kost, träning och mental hälsa. Vi kommer under denna tiden ge dem möjlighet att mäta sina framsteg på olika sätt.

I torsdags sände vi live från Vetenskapshälokontoret

Målet med satsningen är:
■ Maximera din personliga tillväxt såväl fysiskt som mentalt.
■ Hitta en hållbar hälsosam livsstil du kan bibehålla resten av ditt liv.
■ Att leva fullt ut, inte bara överleva.
■ Få kunskap och verktyg inom kost, träning och återhämtning.

Innehåll:
■ 24 veckor
■ 12 steg att genomgå för att maximera dig själv.
■ Träningsprogram för styrka, kondition och själen
■ Tre coacher med tre olika fokusområden.
■ Ett livemöte varje månad för avstämning, frågor och pepp.

Vi tackar Klima-Therms VD Magdalena Rozmiarek och hela teamet bakom henne för ett fantastiskt fint samarbete. Tillsammans gör vi skillnad!

Kram Annica, Sara och Louise

 

Starmans Vetenskapshälsoresa

Skolstart, resevecka och träningsvärk!


Vår hälsoresa är i gång sedan i måndags. Likaså barnens skola och Kristins nya jobb. Det är nya rutiner på alla plan. Kristin ska hantera mat och träning borta från hemmet på en ny arbetsplats och hotell. Robert ska lösa mat och träning själv med tre barn och deras aktiviteter på hemmaplan. Vi har haft lite olika utmaningar kan man säga.

En väldigt god motivation för att hålla fokus och göra ansträngningen som det innebär för oss inte bara äta allt vi vill, hur vi vill och när vi vill är resultaten vi fick från testerna vid inskrivningen hos Vetenskapshälsan. Resultaten från den grundliga och väldigt seriösa genomgången av vår kondition, våra blodvärden och respektive mått gick inte att bortförklaras eller ducka för. Vi är för feta. Vi har högt kolesterol och vår fysiska ålder är två år äldre än vår biologiska. Dessutom har vi diverse krämpor utifrån just detta. Say no more…

Lustigt nog kom våra siffror ut väldigt lika och vi har båda 10 kg att jobba bort, även om vi inte har vikten som huvudmål. Det är att trivas i våra kroppar och kunna bära de kläder vi vill. Bekvämt.

Beskrivning saknas.

Sen har vi olika fysiska förutsättningar och utmaningar. Robert som dagligen har ett väldigt fysiskt jobb och tränar en del bollsporter har fokus på att gå ner i vikt, bli smidigare och rörligare samt träna mer förebyggande och uppbyggande. Kristin som har ett mer stillasittande har fokus på att gå ner i vikt, stärka och bli av med smärta i höft och axlar samt bli vardagsstark.

Utfall första veckan
Kristins första vecka med nytt jobb och hotell har gått över förväntan. Hotellet har gym, frukostbuffé och middag och med Louise hjälp har hon fått ett anpassat hotellpass att köra. Då det blir en liten frukostportion har två ägg, någon frukt och grönsak fått följa med från buffén som mellanmål. Innan resan fixade vi också till kokt potatis och proteinportioner i form av grillad kyckling, pannbiff och ugnsbakad laxpudding och frös in. Dessa har fungerat som lunch för oss båda under veckan. Kristins arbetsplats hade en kokplatta så på veckans första lunch smet hon ut och köpte matvete och grönsaker som hon ätit till köttet under veckan.

 

Roberts vecka inleddes med sjuka barn och hackiga tider mellan jobb och hemmavistelse. Träningstiderna har varit svåra att få till men om stegräknaren varit på hade den troligtvis börjat glöda. Träningsmässigt har det inte varit en optimal startvecka men de förberedda lunchlådorna har varit ett tacksamt stöd. Mellanmålen och det minskade sockerintaget böjar också sakta men säkert bli en del av vardagen.

Oavsett träningsvärk eller motig start är vi är peppade och vi är igång. Och det känns jäkligt skönt!

Beskrivning saknas.

/Kristin och Robert Starman

Och så gick det med bröllopsformen och Italiendrömmen

I skrivandes stund så sitter jag i ett 33-gradigt hett Italien i Ballano vid Comosjön och ser tillbaks på förra veckans bröllop och den resan som tagit mig dit. Jag kan inte med ord beskriva den lyckan och kärleken som bubblade under vår dag där på vingården och takterrassen i Andora di Marina på kvällen. Magi…det blev faktiskt precis så drömmigt som jag hoppats på om inte ännu bättre.

Jag publicerade tidigare under året en liten bloggserie under rubriken “PT Toppar formen”. Därför tänkte jag nu summera lite hur det hela gick…bröllopsklänningen passade-tjohooo!!

Jag bestämde mig ganska tidigt, ca 8 månader innan bröllopet att jag skulle lägga i en extra växel för att toppa formen och känna mig både stark och komma i klänningen som vid det tillfället inte passade (fanns bara en kvar i butiken och den skulle jag ha). Strategin var egentligen ganska enkel. Strama åt tyglarna och göra exakt den resan som mina klienter gör tillsammans med mig som PT. Resultatet blev det jag önskade. 5 kg ner, bibehöll största delen av muskelmassan och fick ner fettprocenten. Gällande träningen så har allt fokus har legat på styrketräning och vardagsmotion. Jag har under hela den här perioden tillåtit mig att njuta fullt ut av både god dryck och mat vid utvalda tillfällen men i övrigt skött kosten. Visst är det coolt att man kan forma kroppen och nå de målen man vill, det som krävs är helt enkelt en plan att följa.

Oavsett om klänningen hade passat eller ej så vet jag att jag hade känt mig vacker, stark och lycklig. Mår man bra i sig själv och sitt liv så syns det även på utsidan. Så går du i tankarna om att “toppa formen” så ser då till att du befinner dig i harmoni i livet i stort först. Några kilo ner kommer inte förändra ditt mående, möjligtvis göra att klänningen sitter bättre…men sen när den dagen är över så är det viktigaste att du mår bra inifrån och ut….det är för mig en hållbar hälsa.

Bjuder på några bilder och och önskar er en fortsatt fin sommar. Min Italienresa pågår ytterligare 5 dagar. Verkligen en dröm att få resa med familjen, nu själv med barnen och även kunna jobba på distans. Ta hand om er och glöm inte att njuta av livet. Vips så finns vi inte mer, glöm inte det <3

 Kramar Sara!

PS. Om du är nyfiken på hur en individanpassad plan skulle kunna se ut för dig, fyll i dina uppgifter i formuläret eller hör av dig på mejl så berättar vi mer: [email protected]

Foto: Frida Valentin

Fyra somriga luncher

Vi alla älskar snabba lättlagade luncher som gärna fungerar att äta på utflykten, hemma i trädgården eller kanske lägga i lunchlådan för att ta med till jobbet. Idag tänkte vi därför ge er fyra snabba luncher som vi själva gillar.

Rödbetsbiffar med quinoasallad (2-3 port)

Biffar:

500 g rödbetor
2 ägg
1 dl ströbröd
0,5 dl blandade fröer (expelvis sesamfrön, pumpakärnor och solros frön).
Salt
Peppar
Chilliflakes

Gör så här:
Skala och riv rödbetorna på den grova sidan av rivjärnet. Blanda rödbetorna med ägg, ströbröd, kryddor och fröer. Forma till biffar. Stek i olja på svag värme.

Quinoasallad:

2 dl quinoa
1/2 rödlök
200 g sockerärtor
200 g cocktailtomater
1 näve solrosskott

Gör så här:
Koka quinoan och låt den sen svalna i kyl. Hacka grönsakerna och blanda den tillsammans med quinoan. Servera tillsammans med kvargsås.

Laxrulle (1 port)

En av våra favoriter när det kommer till snabbmat är omeletter av alla de slag. De funkar bra till både middag och lunch, så länge man använder rena råvaror och undviker att tillsätta bacon, massa ost eller dyl.

Nedan är en riktigt favorit med kallrökt lax i.

Ingredienser:

2 st ägg
3 st äggvitor
Salt, peppar och chilliflakes
100 g kall eller varmrökt lax

Gör så här:
Vispa äggen och äggvitorna, krydda med salt, svartpeppar och chilliflakes. Stek omeletten i kokosfett på svag värme först på ena och sen på andra sidan. Lägg omeletten på bakplåtspapper och lägg på laxen. Rulla ihop tajt och servera med en god grönsallad.

 

Tonfisksallad (1 port)

Tonfisken, guds gåva i en liten burk som är fullproppad med protein. Perfekt att ha som bas i en sallad om man vill göra en enkel och snabb lunch. Vi har komponerat vår sallad såhär, se nedan.

Ingredienser:

1 ägg
1 burk tonfisk
5 sparrisar
1 näve ärtskott
några broccolibuketter
1 dl av valfri bönmix. Vi har valt en som även innehåller matvete
1 polkabeta
Balsamvinäger, ringla över.

Gör så här:
Skölj sparrisen och skär eller bryt av den nedersta biten. Koka dem i lättsaltat vatten i 5-10 minuter. Koka ägget i ca 8 minuter för ett hårdkokt resultat. Skiva och hacka samtliga grönsaker till önskad storlek. Polkabetan ska först skalas och skivas med fördel tunt. Toppa salladen med lite balsamvinäger.

 

Varmrökt lax med rödbetor (1 port)

En fjärde favorit som likaså går snabbt och lätt att komponera. Du väljer själv vilka tillbehör du vill ha.

Ingredienser:

1 bit varmrökt lax, ca 125 g
2 st rödbetor
2 nävar bladspenat
75 g keso
1 näve broccolibuketter
1/2 äpple

Gör så här:
Skala och koka rödbetorna till de är mjuka. Det finns i många mataffärer färdigkokta vakuumförpackade rödbetor som är perfekta när det ska gå fort. I så fall skivar du upp samtliga grönsaker på en tallrik och serverar laxen med keso till.