fbpx

Revelop- ett företag med hållbarhet i fokus

En sensommardag i år blev jag kontaktad av Revelops HR chef Susann Sandberg. Hon var nyfiken på ett upplägg på vår Challenge med tema hållbarhet. Revelop jobbar med hållbara fastigheter så det blev en väldigt bra match mellan deras värdegrund och vårt upplägg.

Sagt och gjort, efter vi spikat upplägget på 6 veckor så satte vi upp den digitala challengen. Vi delade upp företagets 44 deltagare på fem lag. Alla lagen fick namn efter franska regioner så som Alsace, Bordeaux och Cognac. Inspirationen till lagnamnen kom utav att Revelop direkt efter att challengen var genomförd bjöd hela företaget på en resa till vackra Nice.

Under dessa 6 veckorna samlade företaget poäng i form av fysisk aktivitet, helt otroliga 5h och 56 minuter snittade deltagarna per vecka. Utöver fysisk aktivitet samlade de även hållbarhetspoäng genom att genomföra olika uppgifter. Följande 6 teman ingick i upplägget:

  1. Hållbar på jobbet
  2. Hållbar livsstil 
  3. Hållbar miljö 
  4. Hållbar kost 
  5. Hållbar träning 
  6. Hållbar återhämtning

Att få jobba tillsammans med ett företag där alla, även ledningen går all in i challengen, som lyfter vikten av hållbarhet, hälsa och samarbete är fantastisk härligt och givande. Vi är så stolta och imponerade över alla fina resultat och hälsovinster.

Lag Alsace tog hem vinsten, men vi kan verkligen säga att i Revelop Team Challenge är alla vinnare!

 

 

Mental PT- Vinnaren

”Vinn gratis coachning ”var överskriften på tävlingen hos Vetenskapshälsan🤩och tänk att jag vann!

Flera tunga händelser dom senaste sju åren, med efterföljande tankar, känslor och handlingar har gjort att sömnen och harmonin i kroppen har kommit ur balans. Jag har egna idéer för hur jag ska göra för att må bra, en del har jag förverkligat, men känner att jag har en bit kvar på resan. Hur ska jag tänka och hur ska jag ta tag i mina idéer för att nå mina mål? Därför var det ett perfekt tillfälle när jag vann 3 månaders coachning hos Annica.

Mitt nuvarande är mål är att finna ro i själen och sova en hel natt.

Vårt första möte var ett inledande samtal där jag fick sätta ord på mina tankar och känslor. En av mina önskningar, som jag nämnt ovan, är att komma till rätta med min sömn. Egentligen vet jag hur jag skall gå till väga men blir ofta distraherad av annat. Det där med att göra som man borde är inte alltid lika roligt…

I det coachande samtalet med Annica, det stöd och den uppmuntran hon gav mig, t.ex. att sätta rimliga mål, har hjälpt mig att ta tag i sömnen. Från idé till handling, jag lägger nu ifrån mig telefonen en timma innan sovdags och jag har börjat meditera. Resultatet, jag har sovit en hel natt för första gången på väldigt länge. Givetvis kan det vara en engångsföreteelse men känslan av att det faktiskt är möjligt är underbar! Ibland är det lättare att hitta det man behöver om man är två som letar😊 /Rebecca

 

100 dagars meditation, snart halvvägs!

Den 1 oktober började jag, Annica meditera (minst 5 minuter) varje dag. Det började med att vi på kontoret skulle utmana varandra och sätta en ny vana. Sara tog steget mot att springa 100 km och jag lockas av att få in en rutin runt just meditation. För Louise del handlade det istället om att bada ute året runt. Skall bli otroligt spännande att se hur kroppen och knoppen reagerar när det här blir en bestående vana.

Att vara stilla och återhämta mig känns ofta omöjligt i mitt liv och det har genom åren påverkat både kropp och knopp på olika sätt.

För att må bra behöver man få till bra kost och träning men även den tredje pusselbiten som är vilan. Det är under vilan som du återhämtar dig, musklerna växer och du utvecklas. Hur bra du är på att återhämta dig kommer spegla din hälsa.

Det sägs att “När vi är vakna blir vi smarta och när vi sover blir vi kloka”.

Sömn är livsnödvändigt för vår överlevnad och för vår hälsa. Att få ordning på sömnen är väldigt viktigt. Sover du dåligt påverkas återhämtningen till det sämre och vår effekt av vår träning kan försämras. Sömnbrist kan också leda till ökad hunger, ökat sötsug och gör det svårare att känna mättnadskänslor. Eftersträvar man att gå ner i vikt så är sömnen väldigt viktig. Om man under längre perioder stressar för mycket eller sover för dåligt utsöndras stresshormonet kortisol. Kortisol är din fiende nu när du ska bygga en stark och hållbar kropp. Höga kortisolnivåer hämmar fettförbränningen och bryter ner muskelmassan, något man såklart vill undvika.

Att se över sin livssituation och försöka minska stressnivåer och sova så bra som möjligt, kommer göra stor skillnad för resultaten du får av din träning och för din allmänna hälsa.

Är ni fler där ute som gör egna utmaningar så vore det så roligt om ni vill dela mer er i våra sociala kanaler. Så härligt när vi kan peppa, stötta och inspirera varandra!

Ta hand om er!
/Annica

Mitt år med Vetenskapshälsan och Louise

Hej alla!
Min resa med Louise och Vetenskapshälsan började med att Louise var och höll föredrag på min mans jobb för ungefär 1 år sedan.

Han blev inspirerad och tänkte att det kunde vara något att göra tillsammans. Han fick med mig på detta och vi bokade in ett möte där vi båda gjorde kroppsanalys, fystest och pratade med Louise om vad vi tyckte och tänkte. Jag måste medge att jag kanske inte var den mest positiva i början, men att det ändå kunde vara något man kunde göra tillsammans. När vi var där fick jag mig några tankeställare och jag blev så inspirerad så jag bokade mig och Olle för träning och coaching med Vetenskapshälsan ett helt år. Min Olle blev nog lite chockad men han vet hur jag är, ska man göra något så får man testa helt och hållet och ge det en chans. Detta år har varit jättebra år för mig med många reflektioner både fysiskt och mentalt. Det är också roligt att gå och träna tillsammans. 

Jag har alltid tränat i någon form och har som man säger varit lite mullig. Nu när jag fick svart på vitt så var jag överviktig. Jag har sagt att jag tycker det är konstigt att jag inte är smalare för jag tränar, äter rätt nyttigt och är aktiv på fritiden. Jag tränade framförallt spinning varvat body pump 3-4 gånger per vecka. Efter att träffat Louise och att hon förklarat att jag har endast tränat kondition och inte tränat muskelmassa. Jag har inte tränat styrka i body pump, som jag hade trott hela tiden.

Jag och Louise bestämde tillsammans att jag tränar hennes gjorda pass 3 gånger i veckan och då ren styrketräning. Första träningsprogrammet jag fick tyckte jag var si sådär i början, men fick förklarat att jag måste träna upp muskelfäste mm så att jag inte skulle skada mig framöver när jag lyte tyngre. Jag har följt träningsprogrammen och de har haft sina utmaningar men jag har känt att jag utvecklat mig hela tiden, det sporrar mer än man kan tro. Efter ett tag så kände jag att det blev resultat med träningen och jag kände mig framför allt star i rygg och axlar. Konditionen har även den blivit bättre och att ha träningsprogram att följa gör jättemycket, då vet man vad man ska göra och vet att man tränat bra när man gått igenom programmet. Jag har tagit någon PT-timma hos Louise och det har hjälpt jättemycket i olika övningar jag gör, framför allt andning och koncentration. Det är kul att göra övningar helt rätt, man får en härlig känsla i kroppen.  Nu gör jag övningar som jag aldrig skulle kunna tro att jag skulle göra såsom burpees, mountain climber. Nu känns de faktiskt ok att göra dem, men kanske inte alltid är så roligt. Känslan av nöjdhet när man kämpat och svettats igenom ett jobbigt pass är skön och man sover gott. 

Jag har ändrat min kost. Det var inte så stora ändringar att göra som man skulle kunna tro. Äter nog mer nu idag än tidigare. Mina måltider och mellanmål är mer planerade än hur jag åt tidigare. Måltiderna och maten har jag varit noga med att följa helt under veckorna. Jag är noga med att planera veckans mat och förbereder proteiner, kolhydrater och grova grönsaker på söndagen för att ha och kombinera under veckan. Jättebra då man oftast är rätt hungrig efter träningen, enkelt att bara komma hem och fixa ihop middagen. Det är lite jobbigt i början, men efter ett tag så kommer man in i mattänket och det fungerar bra.

Nu idag har jag minskat 17 kg på 1 år och endast tappat 1 kg muskler detta tack vare bra träning, bra mat och att vara snällare mot sig själv.

Jag lever inget tråkigt liv, utan jag  unnar mig självklart goda saker och god mat, men jag är noga med mellanmålen. Jag njuter när jag njuter och lyxar till det när jag lyxar till det. Jag har blivit snällare mot mig själv hårdare med att jag inte äter för någon annan än mig, man kan tacka nej.

Idag är jag 56 år och jag känner mig stark och snabb i kroppen. Det känns härligt att veta att man har en stark och sund kropp och att man kan träna och äta sig till den fast man passerat 55+. 

Jag vill varmt tacka Vetenskapshälsan och framför allt min Louise för motivation, pepp och kloka ord och reflektioner på frågor och funderingar jag har.

Nu kör jag vidare med ett år till
//AnnaCarin 

Bergsäventyr i Italien

Efter tre utmanande och fantastiska dagar med vandring och MTB i norra Italien har vi nu landat hemma igen. Wow vilken resa och vilka dagar vi fick uppleva i Orobiebergen! Vi blev två gäng, ett som vandrade och ett annat som cyklade E-bikes. Många höjdmetrar och kilometrar avverkades. Vi fick både känna på oväder och strålande solsken…kanske var det just kontrasterna som fick oss att uppskatta de olika dagarna så mycket. Resan arrangerades tillsammans med “Saras Italy” där Sara som driver företaget är bosatt halva året nere i Italien och har goda kunskaper om leder och terräng tillsammans med hennes italienska kollegor. Häng med så tar vi resan i bilder och korta drag…

Vi reste på lördagen från Landvetter till Bergamo på ca 2h och 15 minuter. En smidig flygtur där vi väl nere i Italien hoppade på flygbussen in till Bergamo. Från Bergamo tog vi sen en lokalbuss på 40 minuter upp till “vattenstaden” San Pellegrino Terme. Eftermiddagen spenderades i stan med lite rundvandring och små stopp i bl.a stans egna bryggeri. Italien tillhör vår egna favorit när det kommer till mat och dryck. Självklart ville alla avnjuta en god middag med lokala råvaror och specialiteter.

Dagen därpå gav vi oss iväg med shuttle bus till vår start- byn Ornica. Oj vilket taggat gäng vi hade med oss. Trots mörka moln och en del regn så tog vi oss ca 1500 höjdmeter till fots genom små byar, snirkliga skogsvägar, åsnestigar, branta gräsklädda kullar och karga klippiga partier. Lunchen avnöt vi nere i Valtorta, en dalgång på den enda restaurangen- phuu vilken lättnad när vi såg lampornas sken och insåg att den var öppen. Det blev polenta, köttgryta, rostad blomkål, gnocchi och lokala ostar med en speciell nöthonung. Sista etappen blev tuffast för dagen. Med dryga milen i benen innan lunch så hade vi den brantaste delen kvar. Vi började i dalgången, tog oss upp till starten på skidområdet “Bobbio” och följde de tomma pisterna rakt upp. Kalla och väldigt trötta så nådde vi vid femtiden bergshotellet/Rifugot Ratti Cassin som vi skulle bo på för natten. Vårt cykelgäng hade anlänt ca 30 minuter före och var likaså rejält trötta men lyckliga. Vi möttes av en brasa, trerätters middag och skålade för en härlig start på äventyret.

Dag två på vårt bergsäventyr bjöd på en halvdag med uppehåll och bra väder. Vi passade på att vandra runt uppe på bergen och fick fantastiska vyer utan dimma. Lagom till lunch när vi återvände till hotellet så drog åskan och regnet in. Vi avnjöt ytterligare en god måltid med mycket grönt och en klassisk Carbonara. När resten av gänget kom tillbaks så höll vi, Sara och Louise i en timme med rörlighet, stretch och avslappning. För dom som ville basta så fanns det en väldigt fin relax med två olika bastu. Passade perfekt och vi alla fick chans att ladda batterierna lite extra inför sista dagen.

Vilken glädje, dag tre och solen tittade upp över bergskanten. Temperaturen steg och vi kunde packa ner regnkläder och ladda för en riktigt härlig och solig dag i bergen. Den här dagen blev helt klart den mest spektakulära och storslagna av dem alla tre. Vi tog oss steg för steg uppåt den branta bergsryggen på de smala snirkliga stigarna. Utsikten var så otroligt fin och vi stannade och tog bild efter bild men blev ständigt överraskade av nästa vy och nästa alptopp som strålade i kapp med solen. Stolta tog vi oss upp till toppen på hela 2010 meter- Boccehetta dei Mughi. Lite coolt att vi nu befann oss på en bergstopp ungefär lika hög som Kebnekaise.

Efter mellanmål och lyckoskutt så vandrade vi sakta neråt på de slingrandes bergsstigarna till dagens lunchstopp på Rifugo Nicola. Vi välkomnades av en leende gubbe som definitivt var närmare 80-90 år och öppnade upp sitt stängda ställe bara för oss (med liten förvarning att det kom 11 hungriga äventyrare). Den Italienska mannen som säkert hette Nicola ;) lagade mat och serverade och skötte allt för vår grupp. Vi blev även glatt överraskade när cykelgänget dök upp och gjorde oss sällskap. Under hela vandringen på tre dagar mötte vi inte några andra människor förutom där vi åt. Rätt häftig känsla att vara ute och vandra i naturen och verkligen vara helt ensamma. En mäktig känsla och väldigt härligt att bara vara med och i naturen fullt ut.

Sista etappen gick rakt nedåt mot dalen “Taleggio” och vi alla kunde hålla med om att det var den slitigaste delen för benen som nu var trötta. Vi tog oss igenom ännu fler vackra vyer med betande  hästar, gamla stenhus, bjällrande kor, vattenfall och sömniga italienska byar. Vid “målet” mötte vår guide Claudio upp oss med sin minibuss och vi tog oss med bil tillbaks till hotellet i San Pellegrino. Så otroligt mycket att ta in och känslan hos alla var STOLT och sann GLÄDJE! Så grymma alla hade varit, vilken prestation. För större delen av gänget blev det lätt middag och en sista kaffe och croissant innan det bar av till flyget.

Kvar i San Pellegrino blev jag Sara och Kristian. Vi passade på att förlänga resan två nätter för att hinna med och testa stans lyxiga och världskända spa, QC Terme. En spavistelse har nog aldrig känts så härlig och behövande. Som vi njöööööt. Vi hade även extra tur med vädret som bjöd på solsken och ca 18 grader i skuggan. Solterassen med alla utepooler blev vår favorit. Utöver spaet blev det även lite storstadsutflykt till gamla stan i Bergamo. En riktig pärla där vi även fått tips om den godaste hemgjorda glassen…ett måste i Italien är Gelato! Betyget blev 5 glassar. Så med sol i sinnet och lycka i själen och lite trötta ben reste vi hem till Sverige.

Tack Italien för ännu en oförglömlig resa. Den hade inte varit möjlig utan vårt proffsiga team i Italien- åter igen stort TACK och på återseende.

Ps. Har du ett kompisgäng och vill att vi arrangerar en liknande resa?  Tveka i så fall inte att höra av er till oss! Vi skräddarsyr upplägget och kan erbjuda vandring, MTB, klättring, vingård/provning, löpning och mycket mer.
/Sara och Louise med teamet från Italien!

7 höstlovstips i Halland

Ett härligt höstlov är snart här och vi har valt att sammanställa en lista på våra bästa tips och alternativ och med betoning på fysisk aktivitet. Vissa av dem är även helt gratis eller väldigt budgetvänliga.

  1. Naturreservatet Fjäråsbräcka. I reservatet finns ett populärt naturum – Naturum Fjärås Bräcka– med utställningar, aktiviteter och kafé. Du kan även gå en 1,5 kilometer lång naturstig där du får lära dig mer om bräckan och dess historia.
  2. Lek och gym mitt i Kungsbacka. Utanför Kungsbacka simhall finns en fin lekplats och ute gym där det går att underhålla barn i alla åldrar. Det finns även en cool skatepark för den som gillar det. Här finns det också möjlighet att grilla samt att sitta och äta.
  3. Badhuset. Ofta under loven så erbjuder simhallen bra deals på entré och arrangerar även olika aktiviteter för vuxna och barn. Där finns det också ofta möjlighet till relax om man känner att det är vad som behövs!
  4. Workshop- styrketräning för nybörjare på Vetenskapshälsan. Onsdag den 2 november klockan 9-12, pris 595 kr. Lär dig grunderna i styrketräning, framför allt med fria vikter, tillsammans med Sara under tre timmar. Riktar sig till alla från 13 år. Anmälan görs till [email protected].
  5. Höstmarknad. Det brukar finnas gott om marknader på hösten. I Kungsbacka, till exempel är det torghandel varje helgfri tisdag och fredag. Från cirka 9 på morgonen finns det runt 100 utställare av olika slag. Ofta finns det härliga grönsaker att handla samt lite gott att äta. Kan vara mysigt att besöka även när det inte är höstlov!
  6. Utegymmet i Kungsbackaskogen med korvgrillning. Förutom att Kungsbackaskogen är otroligt vacker så erbjuder den även aktiviteter för såväl stora som små. Det finns ett härligt nytt utegym för den som är träningssugen, en stor lekplats med bra grillplatser och en fin frisbeegolfbana.
  7. Stättareds 4H Gård. På Stättareds Gård kan ni träffa hästar, kossor, kaniner, höns, grisar, får och getter. Här finns ett vandrarhem där även familjer med hund är välkomna. På alla skollov är gårdens lilla café öppet, då går det även att åka häst och vagn och prova ponnyridning.

Vill ni passa på att även ta med god fika eller lunch så läs vårt tidigare blogginlägg med nyttiga mellanmålstips HÄR!

Ha en skönt höstlov och passa på att njut ordentligt!
/Annica

Vegetarisk proteinrik lasagne

Idag tänkte jag bjuda på ett nytt favoritrecept som vi testlagat och modifierat lite grann (tack till Dietistens val- by You will). Personligen så tycker jag att vegetarisk mat är fantastiskt gott men saknar ofta proteinet som hamnar lite i underkant. Här har vi däremot ett kanonbra alternativ som både innehåller keso och röda linser samt 10% ost som boostar just proteinintaget. Testa, det här blev såååå himla gott! Själv gjorde jag en stor form och fick 8 lunchlådor.

Ingredienser: (4 portioner) Gör dubbel sats och tillaga i större ugnsform

3 klyftor vitlök
2 morötter
1 dl röda linser
600-800 g krossade tomater
0,5-1 tsk sambal olek
1 msk ljus soja
1 msk honung
1 msk balsamvinäger
1 zucchini, ca 300 g
ca 8-10 lasagneplattor (gärna bönpasta)
500 g lättkeso
2 dl körsbärstomater
1 dl matlagningsgrädde
lite riven 10% ost till topping
olja, slat, peppar och ev färsk timjan och basilika

Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Skala och hacka vitlöken och riv morötterna grovt.
3. Stek vitlök i en gryta med olja. Häll på morot, linser, krossade tomater, lättgrädde, sambal olek, soja, honung, vinäger och ev lite vatten om det behövs.
4. Skiva zucchini tunt på längden.
5. Varva zucchini, lasagneplattor, tomatsås och keso. Salta och peppra mellan lagren.
6. Dela körsbärstomaterna på hälften och lägg högst upp. Strö över osten och tillaga i ugnen ca 30 minuter.
7. Strö på färska kryddor på toppen och servera med en härlig sallad till.
Smaklig måltid!
/Sara

Roberts hälsoresa fortsätter

Dags för en ny rapport från Robert Starman som nu kommit två månader långt på sin “Vetenskapshälsoresa”. Häng med så får ni hans senaste uppdatering.

”Ytterligare en månad har passerat nu. Nu börjar matrutinerna sitta nästan utan ansträngning och träningspassen blir inte bara av. De ses fram emot! Inte alltid blir det som det önskas. För livet har en sällsynt förmåga att bjuda på överraskningar där det relativt lilla utrymmet i livspusslet försvinner abrupt och skoningslöst.

Men…. Helgen som gick var vi på fotbollscup i vackra Örebro där en av våra söner spelade. Veckans två pass blev inte av som planerade. Men vi lyckades få till ett andra pass på fredagkväll, efter ankomst till hotellet, där vi sen lämnade gymmet ca 22.00. Inte optimalt. Men det blev av! Träning som blir av är så bra! Sannolikt den bästa!

Vågen har berömt mig lite till även om viktfallet bromsat in ganska skarpt. Men känslan inuti kroppen är mycket bra. Även utanpå kroppen gjorde jag en väldigt positiv reflektion kring mina lår och ljumskar där jag märker att mycket ”gubbfett” försvunnit. Omfånget runt midjan har även det blivit justerat. Att känna sig stark och vara en sunt ätande och tränande människa är en ynnest!
/Robert

 

Mental PT- ett starkare inre ger ett hälsosammare och starkare yttre.

Som de flesta av er redan sett så har jag blivit delägare i Vetenskapshälsan under hösten. Fantastiskt roligt. Jag är personlig tränare och delar Louise och Saras intresse och passion för träning, men jag har också valt en annan inriktning. I våras blev jag diplomerad livscoach vilket innebär att jag har valt att fokusera mera på att träna individer mentalt. Jag är helt enkelt mental PT.

Som dem flesta vet så är träningen livsviktig för vår fysiska hälsa. Det många inte funderar lika mycket på är vikten av att vara mentalt stark för att klara av livets alla utmaningar. Tankens kraft är enorm. För att bli stark på utsidan behöver man även bygga ett starkt inre. När bägge dessa delar är i samklang, då sker magi och det finns inga gränser för vad vi kan uppnå.

Mental träning och coachningstjänsten riktar sig till alla individer. Många tror att coaching är synonymt med psykologi eller terapi. Så är inte fallet. Jag som coach möter dig på din nivå och du behöver inte lida av några särskilda problem för att vilja bli coachad. Att sitta i samtal med mig och ta del av de uppgifterna vi tillsammans tar oss för, kommer ge dig svar på alla dina frågor och ta dig vidare mot just ditt mål. Kanske har du svårt att hitta ditt varför, kanske är du bra på att starta upp projekt men svårt att hitta motivation att fortsätta. Är du en person som hoppat på olika dieter, träningsupplägg och satsningar men aldrig riktigt tagit dig hela vägen i mål? Då är det här tjänsten för dig. Tillsammans ser vi till att du blir ditt bästa jag och hittar hur du ska uppfylla din fulla potential. Göra det som är bra ännu bättre eller hitta motivationen att påbörja ett förändringsarbete.

Om du inte är övertygad så boka en timma hos mig så berättar jag hur jag kan hjälpa just dig. Mina tjänster går att boka som ett abonnemang där det är uppdelat i 3, 6 eller 12 månader och ett gediget arbetsmaterial medföljer. Vi träffas för ett uppstartsmöte, håller tät kontakt på telefon och du kommer ha tillgång till mig i vår chatt. Tillsammans når vi ditt mål.

Det går givetvis toppenbra att boka enskilda samtal om man känner att det är en bra början. Som en klok vän sa till mig, ”Ibland är det lättare att hitta det man söker om man är två som letar.”
/Annica

Saras resa mot 10 mil

10 mil, 100 kilometer eller 100 000 meter!!! Ja du läste rätt…Jag, Sara kommer den 1 oktober börja en alldeles galen och lång resa för att träna kroppen att orka och springa 10 mil i sträck. Jag har bestämt mig för att på 10 månader göra en helhjärtad satsning. Jag har redan fått frågan och lär få den många gången- Varför vill man springa 10 mil? Vad är egentligen vitsen med ultra? Vilka personer kommer ens på tanken att springa så långt? Häng med så ska jag berätta om mitt MÅL och mitt VARFÖR!

Pappa inspirerade mig

Jag vet inte riktigt när det började, men redan som liten älskade jag att titta på äventyrliga filmer och satte själv upp lekar och spännande utmaningar som var lite för svåra för att klara av. Jag samlade alltid på resemagasin och lusläste dom från pärm till pärm och drömde mig bort till andra sidan jordklotet på coola resor. Jag ville ut i världen och uppleva äventyr och träffa nya människor. Min pappa var nog lite av en äventyrare, han hade ständigt en ny utmaning på gång. Självklart följde jag med och beskådade hans äventyr, vissa gjorde vi tillsammans. Han hoppade bungy jump, tog flygcertifikat, hoppade fallskärm, körde alla tänkbara motorcyklar, vi “backpackade” i Asien och tog dykcertifikat. Under min uppväxt så gjorde vi ofta olika typer av små expeditioner med tält, cykling, kanot mm. runt om i Sverige. Att vara närvarande i naturen och utmana sina gränser har liksom varit en del av min barndom. Jag minns även när Expedition Robinson släpptes 1997, jag var som besatt av programmet och kunde inte tänka mig ett bättre program där man både fick äventyret, tävlingen och den tuffa utmaningen som pressade deltagarna att klara både det psykiska och fysiska momentet.

På sommarlovet mellan 8:an och 9:an så åkte jag för första gången iväg själv. Det blev en 3 veckor lång språkresa istället för konfirmation. Efter det så öppnades en ny värld för mig. Jag hittade sen nya sätt att få resa trots min unga ålder och utan direkt någon sparkassa. Året därpå sökte jag jobb som au pair i London och spenderade större delen av sommarlovet där på egen hand. Efter det så hade suget för att resa blivit så stort så jag åkte sommaren därpå till Grekland för att ta jobb på en nattklubb och hotell som bartender och servitris. Pappa hälsade på vart jag än åkte i världen och stöttade mig till 100%, jag tror faktiskt att han själv fick uppleva lite äventyr genom mig.

När det värsta händer

Jag utbildade mig och jobbade extra inom träningsbranschen. Efter dessa åren så fortsatte äventyren och tog mig på olika inköpsjobb och resor runt om i världen. Men vid 26 års ålder blev jag mamma och livet vände, både på gott och ont. Det blev andra prioriteringar och jag fick nästa barn tätt därpå. Åren som följde blev tuffa och kantades mycket av att överleva snarare än att leva. Min dotter fick cancer, en hjärntumör, sen en stroke efter det med efterföljande skador och förlamning. Det blev mängder med cellgifter, operationer och timmar på sjukhus. Min mamma fick även under den här perioden cancer och genomgick operationer och behandlingar. Dessvärre klarade hon sig inte. Min dotter Alice kämpade på med den starkaste livskraften man kan tänka sig. Mot alla odds lärde hon sig gå och tala igen och var modigare än de flesta barn. Åren gick och vi började få tillbaks “livet” och “hoppet” mer och mer. Alice fick återfall och det blev en ny tuff omgång. Jag startade under dessa åren upp insamlingar, utmaningar, flera välgörenhetsprojekt och event. Ju äldre Alice blev desto mer engagerad blev även hon. Vi sprang flera lopp tillsammans, hon i rullstol med pom poms och jag puttandes på rullstolen. Hon älskade det…

Första mötet med Vetenskapshälsan

2014 kom jag i kontakt med Vetenskapshälsan när jag behövde hjälp att ta mig uppåt och framåt igen. Åren bakom mig hade kostat mycket på både psyke och hälsa. Louise blev min “räddare i nöden”. Från den dagen då jag klev in i hennes rum som kund nr 6 så har våra vägar gått parallellt genom livet. Vi började ganska snart där efter att samarbeta och driva företag ihop. Jag utbildade mig till löpcoach, personlig tränare, kostrådgivare och hälsocoach. Vi blev mer och mer ett team som glödde tillsammans. Vi båda var nog lika glada över varandras driv och nyfikenhet på livet.

Separation

Några år senare kom nästa stora “kris” eller livsförändring. Jag valde att separera med min dåvarande sambo och pappa till barnen. Livet gick in i ytterligare en ny fas och öppnade dörrar till helt nya platser och nya äventyr. Att lämna tryggheten och kärnfamiljen är inget lätt beslut, men ett måste för att man i vissa fall ska få växa, bubbla och leva fullt ut. Det krävs mod, för i dessa stunder är man inte alltid stark.

Igenom varje kris i livet så har på något sätt motgångarna byggt pannbenet lite tjockare och det där inre drivet och glöden om att leva fullt ut varje dag blivit starkare. Jag har varit långt ner på botten och jag vill inte hamna där igen. Jag har sett när människor brytas ner och inte har kraft att ens stå på sina egna ben. Jag har tvingats stå bredvid när mina närmsta familjemedlemmar får ta emot cellgifter och smärta så stark att inte ens morf hjälpte. Deras önskan har varit att leva, vara starka nog att kunna göra det som dom älskar mest i livet. Jag tänker inte låta dagarna passera utan att leva fullt ut. För mig är livet ett äventyr som ska upplevas. Jag vill vara med om spännande möten med människor som sätter nya perspektiv på livet och dela deras erfarenheter.

Att våga

Att utmana sig själv, kroppen och kanske mest av allt sinnet gör att vi utvecklas. Det är först när vi vågar testa nya saker som vi faktiskt växer. För mig är alla typer av utmaningar något som lockar mig. Och med facit i hand så har just alla upplevelser som varit en kombination av skräckblandad förtjusning varit de tillfällen i livet som jag minns och ser tillbaka på med glädje.

Att sätta upp ett tydligt mål ger mig driv och bränsle till att nå just nya plaster och upplevelser. Det värsta som kan hända är att man får kliva av, men då har man i alla fall testat och fått en ny erfarenhet.

Löpningen har varit min terapi

Att springa har för mig varit en form av terapi genom alla motgångar. (Lyssna gärna på Maratonpodden med Petra Månström där jag berättar om min resa och hur jag hittat motivationen genom bl.a löpningen) Men vad händer när man måste umgås med sig själv så pass många timmar som ett ultralopp kräver? Hur hanterar man smärta i kroppen och hur starkt psyke krävs egentligen för att springa 10 mil? Jag är så sjukt nyfiken på att testa mina gränser och att påbörja nästa äventyr. LET´S DO THIS!
/Kramar Sara