fbpx
C.I.D- modellen, att äta enligt din kroppssammansättning!

C.I.D- modellen, att äta enligt din kroppssammansättning!

När du ställer dig på vågen för att mäta din kroppssammansättning, får du bland annat reda på hur stor muskelmassa du har i förhållande till fettmassa och vikt. Detta förhållande har visat sig ha stor betydelse för ens allmänna hälsa. Genom vetskapen om vilken nivå i C.I.D- modellen du tillhör, kan du genom din kost och träning påverka förutsättningarna för ett så långt och friskt liv som bara möjligt – hur bra är inte det?!

När en kroppssammansättningsmätning har genomförts får man fram en massa data. Bland annat kan man se fettprocent, muskelmassa, vikt, BMI, visceral fettnivå och biologisk ålder. Men det vi kikar lite extra på, när vi bedömer vilken nivå du tillhör i C.I.D-modellen, är den så kallade ”Muskel- och fettanalysen”. I den kan du läsa av vikten, muskelmassan och fettmassan i kilo. När du drar ett streck mellan dessa tre mätpunkterna bildas en kurva, formen på den kurvan ger oss din nivå.

C- nivån
När du har större fettmassa och vikt i förhållande till muskelmassa, bildar mätpunkterna en C-formad kurva (se bild nedan) och du hamnar på den ohälsosamma C-nivån. Hög fettmassa i samband med låg muskelmassa har visat sig ha en massa hälsorisker så som Typ 2 diabetes och olika hjärt- och kärlsjukdomar. Så här i Covidtider ser man att de som ligger på C-nivån blir svårare sjuka och har en ökad dödlighet. Detta är främst på grund av avsaknad av muskelmassa.

 

I-nivån
När du har precis lika stor muskelmassa i förhållande till vikt och fettmassa då antar din muskel och fettanalys ett rakt streck, ett I, och du ligger på nivå 2 i C.I.D-modellen (se bild nedan). Det som du behöver för att uppnå nivå 3 och den mer hälsosamma D-nivån, är att antingen bibehålla muskelmassan i så stor utsträckning som möjligt i en viktminskning, eller att öka upp muskelmassan och samtidigt försöka hålla dig så viktstabil som det bara går.

 

D-nivån
Denna nivån är dit vi alla bör sträva att hamna och väl där, bibehålla. När fett och muskelanalysen visar på att du har större muskelmassa i förhållande till vikt och fettmassa, antar dina mätvärden en D-formad kurva (se bild nedan).

 

C.I.D-modellen
Muskelmassa är hemligheten bakom att långt liv. Muskelcellerna skyddar oss och minskar risken för onödiga sjukdomar och skador.
Man har länge fokuserat på BMI, vikt och fettprocent, men det har visat sig att det är avsaknad av muskelmassa som är den största hälsorisken. Kombinationen låg muskelmassa och hög fettprocent gör dig till lite av en tickande bomb med en stor ökad risk för ohälsa och sjukdom.

Vi bör därför alla försöka träna och äta för att uppnå D-nivån, där du har större muskelmassa i förhållande till vikt och fettmassa. Med D-nivån ökar du inte bara chansen för ett mer hälsosamt och friskt liv, du får även ett godare liv. Ju högre muskelmassa du har, ju mer energi förbrukar kroppen och du kan äta en större mängd kalorier utan att gå upp i vikt.

Så vad väntar du på, dags att skaffa dig en D-kurva.

Hur får du veta på vilken nivå du ligger på?
Boka en kroppssammansättningsmätning hos oss på Vetenskapshälsan så analyserar vi den och visar vilken nivå du ligger på i nuläget, samt hur du kan ta dig till D-nivån eller bibehålla den om du redan har en hälsosam kroppssammansättning.

Varmt välkommen att boka din tid HÄR

/Louise och Sara

Vill kunna dansa på min hundraårsdag!

“Jag vill kunna dansa på min hundraårsdag och samtliga födelsedagar fram tills dess”

Jag fullkomligt älskar det målet en av mina kunder satte upp. Det är så fyllt av glädje och energi och säger så mycket om hur kunden vill må och känna sig. Att hälsa, styrka och livskvalité står i fokus.

När vi startar upp nya kunder så pratar vi en hel del om mål och förväntningar. Vi försöker få fram varför de väljer att göra den här satsningen, vad de vill uppnå, vad de har för mål och visioner och vad de kan se framför sig och känna när de väl uppnått målet. Kan man känslomässigt knyta an till sitt mål är det större chans att lyckas. Utan mål och riktning är det svårare med motivationen för de flesta av oss.

När det kommer till mål skulle jag säga att det finns 3 typer av kategorier dit alla mål man kan ha med sin kost och träning går in under. Det är hälsomål, prestationsmål och fåfängdhetsmål.

Till hälsomålen hör att uppnå hälsosamma mått, att känna sig piggare, få mer energi, hålla sig frisk.
Att springa längre, att lyfta tyngre vikter och att köra Vasaloppet är mål som hamnar under prestationsmålen. Till fåfängdhetsmålen hör att man vill känna sig bekväm naken, att man vill bär upp kläder snyggare osv.

För mig är alla dessa målen viktiga för min motivation. Jag tränar för att slippa ha värk och för att få ork och energi, men också för att kunna lyfta tyngre och springa snabbare och vara snygg naken. Men nu kommer även jag lägga till målet att kunna dansa mig genom livet, alla livets dagar fram tills jag dör med början redan idag!

Önskar er en fantastiskt fin midsommar fylld med mycket dans och glädje
/Louise

Coach Helenas favoritrecept

Idag ska ni få ta del av mina absoluta topp tre när det kommer till enkel men hälsosam vardagsmat!
Extra goda så här på sommaren och fyllda med massa näring och härligheter.

 

Lax i ugn med skagenröra (6-8 port)

  • 800g lax
  • 3dl Minifraiche
  • Saften från ½ citron
  • 1-2 msk dill (fryst går bra)
  • 1 burk kräftstjärtar
  • 1 rödlök
  • 1 liten burk stenbitsrom
  • Svartpeppar och salt efter smak

Gör så här:

Sätt ugnen på 200 grader, lägg laxen i en ugnsfast form.

Blanda ihop minifraiche med finhackad rödlök, rom, kräftstjärtar, dill, pressad citron, svartpeppar och salt. Smaka av, lägg sedan över laxen.
In i ugnen ca 25 minuter – servera ihop med potatis eller råris och en smarrig sallad.

Enkla tonfisksalladen (ca 4 port)

  • 1 förpackning “Bönor och gryn” från Garant
  • 4 kokta ägg
  • 2 burkar tonfisk i vatten
  • Salladslök
  • Majs
  • Salladsblandning (färdig påse)
  • Paprika
  • 1 dl Minifraiche + 2msk lätt majonnäs + pressad citron

Gör så här:

Hacka och blanda allt i en bunke, gör en dressing av minifraiche, majonäs och citron (salt efter smak). Salladen håller sig ca 3 dagar och är PERFEKT hemmalunch eller picnic lunch på stranden.

Två tillbehör till grillen

Mina absoluta favoriter till grillmaten – extra gott till Halloumiburgare med sötpotatischips.

Vitkålssallad

  • ½ huvud spetskål fint strimlad
  • 1 röd chili
  • 1 pressad lime
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1-2 msk salt
  • 1 kruka koriander
  • Rapsolja

Gör så här:

Strimla vitkålen, hacka chilin, pressa vitlöken, grovhacka koriandern, pressa i limen, häll på salt och lite olja. Blanda och låt stå minst 1h.

Guacamole

  • 4 avokado
  • 1 stor tomat (gärna bifftomat)
  • 3 vitlökskyftor
  • 1 lime
  • 1-2 msk olivolja

Gör så här:

Mosa avokadon, hacka tomaten, pressa i limen,  pressa i vitlöken och lite olivolja. Blanda och njut!

 

Ha det gott!
Coach Helena

Följ gärna Helena på @vetenskapshalsanstenungsund på Instagram för massa fler grymma tips och recept.
För att läsa lite mer  om Helena så klicka här.

Fett är fett coolt- om man har lagom mycket av rätt sort vill säga.

 

Visste du att vi har tre helt olika typer av fett på våra kroppar? De ser helt olika ut när man tittar på dem, de har också helt olika funktioner.

Jag ska berätta ytterligare en väldigt intressant sak, fett är något kroppen behöver. Det har till och med visat sig att lagom med fett på kroppen är gynnsamt för ökad livslängd. Den som har för mycket men även den som har för lite fett på kroppen, de har ökade risker att dö i förtid. Nyfiken på de olika typerna av fett? Här kommer en liten sammanfattning av dem.

SUBCUTANT FETT
Det som de flesta tänker på när de hör ordet kroppsfett, det är vårat underhudsfett, det subkutana fettet. Det kallas också för det vita fettet, då det ser vitt ut när man tittar på det. Detta fettet har vi som ett skydd mot kyla, värme och stötar. Vi lagrar en hel del av vår energi i detta fettet. Ett kilo underhudsfett innehåller hela 7000 kcal, sätt det i proportion till att en genomsnittlig kvinna äter strax över 2000 kcal per dag. Inlagring av subcutant fett sker främst vid överskott av energi.

VISCERALT FETT
Sen har vi det som man brukar kalla det farliga bukfettet, det viscerala fettet. Det sitter insprängt bland organen. Detta kan man inte alltid visuellt se på folk. Man kan vara visuellt väldigt slank men ända ha mycket visceralt fett. Detta är ett helt annat typ av fett än det subcutana underhudsfettet. Detta är ett hormonproducerande organ som utsöndrar faktorer som ökar risken för Typ 2 diabetes, hjärt-kärl sjukdom och vissa cancerformer. Inlagring av det viscerala fettet ökar vid utsöndring av ett stresshormon som kallas kortisol. Ökad risk för kortisolpåslag får man vid för mycket stress, för lite sömn och i samband med alkoholintag. Så för att minska mängden bukfett krävs att man till stor del ser över sin livsstil.

BRUNT FETT
Sist men inte minst har vi det lite mer okända bruna fettet. Brunt fett har fått sitt namn av att det ser brunt ut till skillnad från “vanligt” vitt fett. Det beror delvis på att det finns rikligare med blodkärl i denna vävnad än i vitt fett, och delvis på att det finns rikligt med mitokondrier i de bruna fettcellerna. Vi föds med en relativt stor mängd mot vad vi senare i livet behåller. Brunt fett finner man främst nacken och mellan våra två lungor. 2013 upptäcktes det att detta bruna fett alstrar värme när kroppen blir nedkyld. Det aktiveras också vid överätning, vilket hos möss tros kunna förhindra fetma. Bruna fettet är än så länge inte så välstuderat hos människa.

Skulle du vara nyfiken på vad exakt din kropp består av? Hur mycket fett du totalt har på kroppen, men också hur stor andel som är det farliga viscerala bukfettet.
Boka då en kroppssammansättningsmätning så kommer du få svar på detta och även på hur mycket muskelmassa, vatten den består av men även din biologiska ålder. Du bokar din mätning HÄR

En mätning för 500:- och två för 700:-

Önskar dig en fortsatt fin kväll
Louise

 

 

 

 

Styrketräningens vara eller icke vara

Styrketräning, hatad eller älskad träning – det är verkligen 50/50. Det är få träningsformer som är så omtalade som styrketräning just nu.

Så, hur funkar det då? Jag ska förklara det kortfattat.

Vi har olika zoner inom styrketräning, och för att vi som PT ska få ut optimalt hos dig som klient utan att du skadar dig är det viktigt att förstå dessa zoner och gå igenom dem alla för bäst muskelutveckling.

Grundzon: Här börjar (nästan) alla våra klienter. Tanken med grundzonen är göra rätt kopplingar i kroppen, vi ska väcka vårt muskelminne och få rätt muskler att arbeta där de är tänkta att arbeta. Detta är också en zon för omprogrammering för dem som tränat styrka innan och alltid kört på ett visst sätt, då kanske vi anser att det är läge att träna på ett nytt sätt för att vi ska kunna få den progressionen vi vill.

Hypertrofi: Här ökar vi muskelmassan, muskeln blir större och vi får fler muskelceller. Här sker den mesta av vår viktreglering, då muskelcellerna ökar i antal och muskeln i omfång är det här vi börjar förbränna mer.

Maxstyrka: Här gör vi muskeln stark! Det är en sak att göra den större men en annan att stärka den.

Explosiv: Boxjumps, rep, slamballs – många övningar väldigt många tycker är väldigt roligt – tar dock ett tag innan kroppen är redo för detta om man är helt ny på träning.

Snabbstyrka: Här ska det gå fort! Syftet med denna zonen är att bli snabba i våra rörelser och reflexer. Tappar du din telefon så ska du hinna fånga upp den! Här blir du snabb och reaktionssnabb!

 

SÅ! Många olika zoner med många olika funktioner, hur du ska träna i varje zon och när du ska vara i vilken zon samt hur länge – ja där kommer vårt yrke in. Det är med dessa zoner vi hjälper dig att nå ditt mål utan skador på vägen.

Så styrketräning är mycket mer än benböj i tid och otid. Låt oss använda vår kunskap så du hittar rätt i din träning – vi brinner för detta!

/Helena.

helena@vetnskapshalsan.se

#vetenskapshalsanstenungsund