fbpx

Betydelsen av mat

Jag är definitivt en person som faller inom kategori hangry när jag inte äter på regelbundna tider. För er som kanske inte vet så är ordet en klyftig kombination av hungry och angry. Med andra ord är jag sur när jag är hungrig. Vi är tre medlemmar i familjen som lider av hangry och en tjej som kan gå långa stunder utan mat. Alla har vi olika förhållande till mat.

I samband med min PT-utbildning har jag funderat mycket på mat. Både min egen relation till mat men även hur stor betydelse mat har i vårt samhälle och i vår kultur. Mycket av det vi gör, planerar att göra eller vill göra, kretsar kring mat. Vi bjuder hem vänner på middag, vi träffas på en lunch, vi går och fikar. Mat är ofta centralt i våra liv, inte längre bara för överlevnad, utan även för den viktiga sociala funktionen vi har tillskrivit den. De senaste hundra åren har inneburit ett stort skifte i vilken typ och hur mycket mat vi har tillgång till. För hundra år sedan var det mer överlevnad som gällde. I dag har vi sådant utbud att även vi här i norden kan äta färsk mango och ananas. Vi har tillgång till mat från alla världens hörn, nästan när vi vill och i princip hur mycket vi vill. Det finns så klart många fördelar med ett sådant urval men det kan också innebära svårigheter med vad som är ”bra” mat och vad som är mindre bra. Och hur mycket skall vi äta, för det är inte längre en självklarhet i västvärldens överflöde.

I vårt media flöde är vi överrösta med information om dieter, recept och att mat kan till och med vara farligt. Det är därför inte så konstigt att mat ofta kan bli ett laddat ämne med tanke på all uppmärksamhet.

Så hur skall vi egentligen förhålla oss till mat? 

Som så många andra frågor i vår komplexa värld så finns det inte ett rätt och enkelt svar till dessa frågor. Utan svaret är att det beror på. Det beror på vem du är. Om du är frisk. Om du tränar mycket eller inte tränar alls.  Det och en mängd andra faktorer är det som påverkar men det vi kan säga som är en sanning för de allra flesta av oss är följande:

1. Se till att äta tillräckligt med energi, inte för mycket och inte för lite, utan lagom av allt.
2. Se till att täcka näringsbehovet.
3. Se till att det är hållbart över tid, man skall kunna äta så här under en lång tid. Gärna resten av sitt liv.

Givetvis finns det inga perfekta svar utan med denna informationen önskar jag så ett frö hos er som funderar kring mat. Detta utgångsläge kanske kan hjälpa till att göra livet lite mer hälsosamt och måendet lite bättre.  Ett steg på vägen mot något nytt.

/Annica

Skulle du vilja ha mer hjälp så in och kika på våra individanpassade kost och träningsupplägg
https://www.vetenskapshalsan.se/ 

 

 

Fett med bra fett

Fett är livsnödvändigt!

Fett är det näringsämne som ger mest kalorier per gram. För oss är fett livsnödvändigt då det finns vissa fettsyror som vi inte kan tillverka själva utan som vi måste få i oss via maten, så kallade essentiella fettsyror (fettsyrorna från omega-3- och omega-6-familjerna). Förutom att ge energi ingår fett också i våra cellers ”väggar”, i de så kallade cellmembranen. Där har fettet en viktig funktion som är att transportera olika ämnen in och ut ur cellen och att reparera cellen. Fett behövs även för att kroppen ska kunna uppta de fettlösliga vitaminerna A,D,E och K från maten vi äter.

Vilket fett bör man välja enligt vetenskapen?

Det är många faktorer som spelar in i diskussionen om blodfetterna men om man äter mycket mättat fett och transfetter får man i allmänhet en sämre sammansättning av blodfetterna. Blodfetterna är alltså inte det fett vi äter, utan de fetter som vi själva producerar i levern från fetterna i maten. Vissa mättade fettsyror som vi får i oss från maten höjer nivåerna av det man brukar kalla för det onda kolesterolet, LDL (low density lipoprotein) vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättat fett däremot sänker kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar. Man har sett att ett byte av mättat fett mot fleromättat fett har visat sig minska hjärtkärlsjukligheten, både i interventions- och prospektiva studier. Ett byte mellan dessa fetter kan enligt studier troligtvis även förhindra uppkomsten av diabetes.

Hur vet man om fettet är mättat eller omättat?

I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det. Det finns många som skulle må bättre av att äta mindre mängd fett. Men för de flesta är det alltså ännu viktigare att byta till rätt sorts fett. Förenklat kan man säga att för mycket energi (som man lätt kan få i sig om man har ett högt intag av fett) kan leda till övervikt och dålig fettkvalitet kan leda till hjärt- och kärlsjukdom.

Förslag på fettrika råvaror

Avokado
Cashewnötter
Chiafrön
Mandlar
Oliver
Pumpakärnor
Solroskärnor
Valnötter
Linfrön
Fet fisk (makrill, lax etc)

5 snabba tips!

  • Är du normalviktig eller har en övervikt så välj naturella mejeriprodukter med låg fetthalt. Det är lika mycket vitaminer och mineraler i lättprodukter som i de fullfeta, det är bara fetthalten som skiljer. 1 gram fett innehåller mer än dubbelt så många kalorier jämfört med protein och kolhydrater.
  • Använd 100% smör vid stekning. Det är en värmetålig fettkälla. Oliv och rapsolja klarar inte av för höga temperaturer utan används istället vid matlagning i t.ex ugn eller naturellt i sallader, dressingar mm.
  • Krydda inte din mat med fett
  • Undvik margarin
  • Välj gärna fetter från växtriket

/Louise och Sara

Mer grönkål till folket!

Vi fullkomligt älskar grönkål i alla dess former. Det bästa av allt är att det är en näringsrik grönsak full av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Den är även närodlad och relativt enkel att odla själv. Här nedan kommer en personlig favorit som vi hoppas ni testar i köket!

Dinkelsallad med grönkål, kyckling och parmesan (2 port)

2 dl dinkel
1 romansallad
2 kvistar grönkål, repad
250 g kycklingfile/lårfilé
400 g kronärtskockshjärtan
0,5 dl tranbär
30 g parmesan
1/2 dl skållad mandel
Vinägrett
1 msk äppelcidervinäger
1 tsk honung
1/2 krm havssalt
1/2 krm svartpeppar
2 msk  olivolja
Gör så här:
Koka dinkel enligt anvisning på förpackning. Ställ undan för att svalna av något.
Stek eller ugnsbaka kyckling till innertemperaturen nått ca 72 grader.
Gör vinägretten. Häll den över den repade grönkålen och massera in den.
Grovhacka romansallad och lägg på ett fat. Lägg därefter på grönkålen och kronärtskockshjärtan.
Blanda i den kokta dinkeln och kycklingen. Toppa med tranbär, hyvlad parmesan och skållad mandel.
Smaklig måltid!

7 Nyttiga såser och röror

Vi får många frågor om just sås och hur man ska tänka vid måltiden med den biten. Vi förespråkar att göra olika röror och såser på kvarg, keso, kesella, naturell yoghurt samt grönsaker. Nyttig mat ska absolut inte vara torr och smaklös! Hoppas några av våra egna favoriter kan smaka.

Skagenröra
250 g keso
1/2 dl hackade räkor
1/2 dl hackáde kräftstjärtar
2 msk hackad dill
1 msk hackad rödlök
1 msk citronsaft pressad
Salt & peppar

Gör så här:
Hacka räkor, kräftstjärtar, rödlök samt dill och blanda med kesellan.
Pressa ner 1 msk citronsaft, salta och peppra och rör om.

Tzatziki
250 g kvarg
1 dl riven gurka ej urvattnad
1/2 – 1 st solovitlök
Citronsaft
Salt & peppar

Gör så här:
Hacka ner vitlöken och blanda med kesellan samt den rivna gurkan.
Pressa ner citronsaft salta och peppra efter behag.

Bearnaisesås
1 burk 250 g kesella
2 msk torkad dragon
1/2 msk citronsaft pressad
1/2 msk vitvinsvinäger
1 msk hackad persilja färsk
Salt & peppar

Gör så här:
Blötlägg dragonen med citronsaften och vitvinsvinägern i 10 min.
Blanda sen ner den hackade färska persiljan och smaka av med salt och peppar.

Aioli
250 g kvarg
1 msk Citron pressad
1 st solovitlök
salt & peppar

Gör så här:
Hacka ner vitlöken och blanda med kesellan.
Pressa ner 1 msk citronsaft, salta och peppra och rör om.

Hummus
1 burk kikärtor (400 g)
1 vitlöksklyfta
1 tsk spiskummin
2 msk pressad citron
2 msk olivolja
chiliflakes
salt
peppar

Gör så här:
Häll av kikärtorna och lägg dem i en mixer/matberedare tillsammans med pressad vitlök, citronjuice, olivolja och kryddor
Mixa till en jämn smet. Förvara kallt till serveringen.

Het sås
250 g kvarg
1 tsk sambal olek, eller efter eget tycke och smak
1 tsk honung

Gör såhär:
Blanda alla ingredienserna och smaka av med lite salt.

Dippsås, gott till grönsaksstavar
250 g kvarg
1 msk Ajavar Relis

Ny höst, nya möjligheter!

Denna och nästa vecka är det många som börjar jobba igen efter semestern. Stora planer sätts upp. Det är nu man ska ta tag i livet igen.

Man planerar för att börja träna, man ska gå ner i vikt, kanske helt sluta äta socker och dricka alkohol. Det är dags för förändringar helt enkelt. Till saken hör att så här har man känt inför varje höst och visst har man genomfört förändringar, stora sådana, drastiska sådana. Det märkliga är ju bara att man varje år står på ruta ett igen, man ger sig själv samma löfte i år som man gett sig själv de senaste 5 åren.

Någonstans här skulle jag vilja att man stannar upp och funderar lite.

Varför sker ingen förändring, varför är man kvar och stampar på samma ställe? Varför tränar man inte regelbundet, varför äter man inte bättre, varför går man inte ner i vikt, varför hamnar man fortsatt i skafferiet och fuläter barnens överblivna godis?

Min övertygelse är att det är för att man gör för stora förändringar på en och samma gång, man ändrar på allt, vilket inte gör förändringen hållbar över tid. Man börjar träna fyra gånger i veckan, man slutar äta allt socker, slutar helt med alkohol, gluten och godsaker och börjar gå promenader på lunchen, allt detta första veckan tillbaka på jobbet. När man gör så drastiska och många förändringar på kort tid, så bränner man alltför mycket energi på förändringar som kanske inte ens är nödvändiga. Den viktigaste frågan jag tycker man bör ställa ställa säga är om man skapat sig ett sätt som man vill leva på? Vill man verkligen leva helt utan att någonsin få unna sig godsaker eller ett glas vin? Så som man äter nu, är det så man kan tänka sig att äta resten av ens liv? Är man för hård mot sig själv så tenderar det att slå över åt andra hållet. Det håller kanske en till två månader, men sen är allt åter precis som det var innan.

Mitt råd är att du istället sätter dig ner och gör en rimlig plan på vad du vill förändra, fundera över vad som är viktigast att börja med?

Planera små förändringar över lång tid. Gör det till en hållbar förändring. Om din plan är att gå ner i vikt för att du har en övervikt. Fundera då på vad du tror övervikten framförallt beror på. Är det för mycket socker och godis på vardagarna, är det för stora portioner, är det att du blir för hungrig innan middagen och tömmer skafferiet. Oavsett vad så börja med den största orsaken. Om din övervikt beror på för mycket godsaker så finns det ju ingen vits i att samtidigt som du slutar äta godsaker minska ner på portionsstorleken om den inte är orsaken. Ta tag i det viktigaste först. Prioritera och planera, när väl en förändring är satt så är det dags att ta nästa steg och göra nästa förändring, men först då.
Om du gör som du alltid har gjort, kommer du få samma resultat som du alltid ha fått. Se därför till att du denna hösten gör på ett annat sätt för att uppnå dina mål och en hälsosam livsstil över tid. Se till att detta är sista gången du behöver starta om, att du denna gången skapar vanor som blir hållbara över tid.

Vill du ha hjälp finns vi här för dig!

/Louise och Sara

 

50 mellanmålstips från Vetenskapshälsan

Idag tänkte vi bjuda på en riktig inspirations boost i form av 50 tips och idéer på enkla nyttiga mellanmål. För att få extra mycket förslag så bad vi våra klienter lista deras fem favoritmellanmål som de använder sig av varje vecka. Vi har sammanställt dem i en lista, dock var många samma så en viss upprepning kan förekomma. Kanske kan just du få lite nya tips att testa. Innan vi går in på vår lista så tänkte vi prata lite allmänt om den här typen av måltid.

Frukost och mellanmål kan se ganska lika ut. Det som oftast skiljer sig åt är mängden och storlek på portionen (mellanmål bör vara ungefär hälften så stort som en frukost). Bägge måltiderna ska innehålla protein, kolhydrater, fett och någonting grönt (bär, frukt eller grönsaker). 

Det är viktigt att äta mellanmål mellan sina huvudmåltider för att hålla uppe orken och energin och för att inte bli utsvulten och göra osmarta val. Du bör äta 2-3 mellanmål om dagen då det helst inte ska gå mer än 4 timmar mellan varje måltid. Mellanmålen ska inte vara så stora, utan ses mer som ett komplement till huvudmåltiderna. Dina 2-3 mellanmål bör placeras mellan frukost och lunch respektive mellan lunch och middag samt eventuellt ett på kvällen.

Äter man regelbundet är det lättare att låta bli att småäta och att äta lagom mycket vid huvudmåltiderna. Vet man med sig att man ibland kämpar mot ett sötsug är det extra viktigt att man får in mellanmålen som en rutin. Det är olika när (och om) sötsuget smyger sig på, det kan vara när som helst under dagen och oftast har man ganska bra koll på själv vilken del av dygnet som det kan vara svårt att stå emot på.  Är det i bilkön hem, när man står och ska laga mat hemma, eller kommer det på kvällen när man nattar barn? Detta kan vara förödande för en viktnedgång, då sötsaker oftast är väldigt energirika. Vid den tidpunkt det än må vara, är det alltså extra viktigt att man har planerat in ett bra mellanmål. För de allra flesta kan kvällen vara den tid då suget på något sött sätter in. 

Här nedan ger vi förslag på olika frukostar och mellanmål som innehåller alla de näringsämnen och byggstenar din kropp behöver. Hoppas du ska hitta massor av inspiration och göra vardagen enklare. För recept så kika på vår hemsida alternativt klicka hem vår Receptsamling här!

50 mellanmålstips

  1. Fruktsallad med grekisk yoghurt (0% fett och 10% protein) och nötter
  2. Knäckebröd med skina och paprika
  3. Bananpannkaka (av banan och ägg)
  4. Keso med äppelbitar och mandel
  5. Rågkuse med ägg och en liten frukt
  6. Kvarg med proteinkeso bär och solroskärnor
  7. Ägg och morot
  8. Overnight oat med hallon
  9. Knäckebröd m skivat ägg och äpple
  10. Proteinfralla med halv avokado som pålägg
  11. Lättostkaka med kvarg och bär
  12. Kokt ägg och en frukt
  13. Keso med skivad frukt och lite fröer
  14. Avokado och skinka på knäckebröd
  15. Barbell proteinbar (nödfall, på resande fot)
  16. Keso, hallon och cashewnötter
  17. Keso, äpple, kanel och granola
  18. Proteinfralla, 10% ost och paprika
  19. Naturell yoghurt, bär och lite granola (Vetenskapshälsans recept)
  20. Gröt med hallon och 2 tsk solrosfrön
  21. Brödskiva (osötat) med avokado
  22. Grekisk yoghurt (0% fett och 10% protein) med hallon och lite fröer
  23. Brödskiva (osötat) med mager ost och tomat
  24. Nyttig ris à la Malta (Vetenskapshälsans recept)
  25. Proteinbröd med mager ost och grönsaker
  26. Rågkuse med 10% ost och grönsaker
  27. Keso el kvarg med bär och nötter
  28. Bananvåfflor
  29. Smoothie med ägg, yoghurt, mjölk och bär
  30. Fincrisp med 10% ost och paprika
  31. Riskaka med banan och osötat jordnötssmör
  32. Nyttiga mellanmålsmuffins
  33. Ägg på surdegsknäckebröd och spenatblad
  34. Keso, frukt och lite frön
  35. Proteinfralla med ägg, lättkaviar och dill
  36. Bananpannkaka (saffran) med bär och kvarg
  37. Blåbärskvarg med granola och frukt
  38. Frukostfralla från vetenskapshälsan med ost och frukt
  39. Fiberhavregrynsgröt med frukt, bär och lättmjölk
  40. Bakad gröt med en klick kvarg till (recept från Vetenskapshälsan)
  41. Grön smoothie på ägg, mango, spenat, lime, vatten och päron
  42. Kesomellanmål med bär och nötter (från Arla)
  43. Majskakor med Fjällbryt mjukost, kalkon och paprika
  44. Nyttig bärpaj med havregryn och kvarg till
  45. Kalorisnål rawfoodboll, kaffe med lite kvarg till
  46. Tonfiskröra (keso, tonfisk, dill, paprika, citron) på surdegsmacka
  47. Äggmuffins (recept från Vetenskapshälsan)
  48. Bakad energibar (recept från Vetenskapshälsan)
  49. Kesopannkaka (recept från Vetenskapshälsan)
  50. Kesoostkaka (recept från Vetenskapshälsan)

Lycka till i köket!
/Sara och Louise