fbpx
Idag har jag satt nya mål!

Idag har jag satt nya mål!

 

ÄNTLIGEN är jag helt fri ifrån värken i armen och vågar och vill titta framåt igen. Sen skadan uppstod har mitt enda mål varit att bli smärtfri. Det har varit en lång och krokig väg, motivationen har gått upp och ner. Träningen har många gånger varit rätt seg och tråkig. Det är inte alltid så kul med rehab och att vara begränsad i vad för övningar man kan genomföra.

Satte mig därför ner igår och funderade på vad jag skulle vilja ha som nytt mål. Många gånger sätter jag mål att bli bättre på saker som jag är sämre på, svagheter som behöver stärkas, övningar jag behöver bli starkare i. Men denna gången la jag allt sådant åt sidan och funderade på vad jag tycker är riktigt roligt? Vad kan vara ett mål som får mig att hitta åter till träningsglädjen igen?

Det jag saknat nästa mest denna perioden är att kunna köra bänkpress. Sagt och gjort mitt nya 3 månaders mål är att bli starkare bänkpress. Det är en av mina favoritövningar som jag verkligen tycker är rolig.

För mig är det viktigt med mål. Det hjälper mig med drivkraften och motivationen i min träning. Utan mål blir jag som lite vilsen. Mitt huvudsakliga mål är att träna för att må bra och få en stark och välfungerande kropp som hjälper mig att orka i min vardag. Men jag behöver även mindre delmål och denna periodens 3 månaders mål är att fokusera på bänkpressen. Drömmen hade varit att kunna ta lite mer än innan skadan men kommer jag upp i samma vikt så är jag ändå nöjd.

Vad har du för mål med din träning?

/Louise

Vardagsmotion-vad är det för dig?

Vardagsmotion-vad är det för dig?

För mig är vardagsmotion bland annat att man städar huset, klipper gräsmattan åker och storhandlar, leker med barnen.

Att fler och fler väljer att köpa robotgräsklippare, köper tjänster där man får hem sina matkassar till dörren och har städhjälp eller robotdamsugare, bekymrar mig. Jag förstår att tanken bakom dessa val är att man ska vinna tid, jag köper det. Men då gäller det att man väljer att göra andra fysiskt ansträngande övningar istället. Att vi väljer bort vardaglig sysslor som ger oss “gratis” motion är rent av farligt för hälsan. Finns många studier som visar vinsterna av att gå minst 10.000 steg per dag. Om du inte redan testat så sätt på dig en stegräknare och se hur många steg du går.  Det är inte helt enkelt att komma upp i 10.000 steg. Att byta ut dessa steg mot någon timma då och då på gymmet ger inte alls samma hälsofördelar. För att motivera mig till att städa eller klippa gräset så brukar jag tänka på att det ju faktiskt är motion – vardagsmotion. Förra året köpte vi en gammal hederlig “putt och flås” gräsklippare. Den är fantastisk, tyst, inga avgaser och bra ben och konditionsträning. När fler och fler av oss tillbringar våra dagar mer eller mindre helt stillasittande så blir vikten av vardagsmotion ännu större. Försök få till mer vardagsmotion inte mindre!

/Louise

Kallur, Erixon och jag – två legender och en Andersson

Kallur, Erixon och jag – två legender och en Andersson

Redan som väldigt liten älskade jag att lära ut. Så fort min lillebror var tillräckligt stor för att hålla i en penna så lekte vi skola tillsammans. Jag var alltid lärare och han den lille stackaren plågade jag med diverse prov och skoluppgifter, kan vara mitt fel att han aldrig riktigt gillade skolan när han blev större ;-) . Min glädje att lära ut och att sprida kunskap har jag alltid haft med mig. På universitetet älskade jag att plugga tillsammans med kursare inför tentor då vi kunde lära varandra, under doktorandtiden trivdes jag extra mycket när jag fick undervisa studenterna. Att jag nu i mitt jobb får vara ute på företag och föreläsa och sprida kunskapen kring kost, träning och hälsa är något jag är väldigt glad över. Det ger mig så otroligt mycket energi att få träffa människor och uppleva hur nöjda de blir när de tar till sig kunskapen och inser att det ju faktiskt inte är så krångligt och svårt att leva hälsosamt.

_DSF0389

Igår var ingen vanlig föreläsning där jag var själv ute på ett företag, igår hade jag sällskap. Och inte vilket sällskap som helst utan det var EM-guldmedaljören Susanna Kallur och femfaldige Göteborgs varvet vinnaren Mats Erixon. Äran att få stå på samma scen som dessa legender var väldigt stor kan jag säga :-). Föreläsningen var på ÅF i Göteborg på deras inspirationskväll inför Göteborgsvarvet.

Mats berättade om sin imponerande karriär och om glädjen till sin idrott. Mats var en av Sveriges mest framgångsrika långdistanslöpare under  80-90 talet. Hans främsta meriter var en fjärde plats på 10 000 meter vid EM i Stuttgart 1986 och en tolfte plats på 5 000 meter vid OS i Los Angeles 1984. Det jag tar med mig ifrån hans föreläsningen är vikten av att inte sluta leva bara för att man är idrottare. Att man som han uttryckte det ” mår bra av att slå runt med vännerna då och då”. Jag tror att det är nyckeln i de flesta satsningar man gör, även för oss som är motionärer, att man hittar balansen och inte blir för extrem åt något håll.

Sist ut igår var Susanna och hon är inte bara en fantastiskt duktig idrottare med ett pannben starkare än de flesta, hon är också en underbar person med en energi som nästan går att ta på. På sitt härliga dalmål berättade hon om sin karriärs alla dalar och toppar. I 8 år var hon mer eller mindre helt borta ifrån tävlandet och under hela den tiden hade hon siktet inställt på OS i Rio. Att höra hur hon satte sina mål, hur hon fokuserade och hela tiden hittade lösningar för att kunna fortsätta träna trots alla skador fascinerade mig. Något jag tog fasta på och kommer ta med mig var när hon berättade hur mycket hon jobbat med och använt sig av affirmationer. Varje gång hon gick ifrån bilen in till träningslokalen föreställde hon sig att hon var på väg in på den stora arena i Rio. I hennes träningsgarderob hade hon en segerbild där hon blivit photoshopad in på arena i Rio. Även om man vet att det är lur så kan den här typen av tankar ge oss mer kraft än vad man kanske tror. Tankens kraft är större än vi tror. Hon tog sig ju faktiskt hela vägen till semifinalen i OS i Rio.

Ett stort tack till ÅF som arrangerat eventet och lite extra tack till Liselotte Svenrot som bjöd in mig och Peter Lindberg (till höger på bilden nedan) som med bravur höll i eventet och presenterade alla talare.

_DSF0402

Foto Sara Brodén

Tack alla ni som kom och firade vårt 3årsjubileum!

Tack alla ni som kom och firade vårt 3årsjubileum!

 

När jag startade Vetenskapshälsan för 3 år sedan hade jag en dröm och vision att nå ut till så många som möjligt, att hjälpa så många personer som bara möjligt med att få hälsosammare liv. Det är med stor glädje och stolthet som jag nu ser att vi expanderar och växer. Med Sara blir vi nu ytterligare en coach och vi kommer framöver även kunna erbjuda löpcochning, utöver våra tidigare tjänster med viktminskning och styrkefokus.

coacher

Igår kväll firade vi vår 3årsdag med en föreläsning med temat “10 steg till ett hälsosamt liv”. Sara och jag delade med oss av våra erfarenheter och bästa tips. Det blev riktigt lyckat. Vi bjöd på fika, minglade och svarade på frågor. Efteråt fick de som ville sitta ner med oss coacher och boka in tid för start av sin Vetenskapshälsoresa. Väldigt kul att intresset var så stort.

fika

Vi är taggade och fulla med planer inför år 4. Finns inga hinder bara möjligheter :-)

Är du nyfiken på vad vi skulle kunna erbjuda just dig? Tillsammans når vi dina mål!

Välkommen in och kika eller hör av dig på [email protected]

 

Man är aldrig så levande som när man delar rum med döden

Man är aldrig så levande som när man delar rum med döden

 

Hon andas in, det blir tyst. Alla vi andra runt sägen håller andan, väntar. Hon andas ut, vi andas ut. Det är inte dags än. Ett andetag till, ett andetag till…

I rummet står tiden still, i rummet spelar inget annat än nästa andetag någon som helst roll. Utanför rummet pågår livet, där är allt som vanligt. Det är en märklig upplevelse det här med döden.

Min farmor blev 90år. Hon har levt ett fantastisk fint liv. Fått tre barn, 8 barnbarn och 7 barnbarnsbarn.

I måndags somnade hon in. Hela hennes sista tid vakade vi vid hennes sida. Där i rummet tillsammans med min familj och släkt fick jag många insikter, saker jag tidigare aldrig upplevt.

I all sorg fanns också fantastiska stunder av ljus och glädje. Vi grät och sörjde men vi skrattade också och hade roligt.

När man är så nära döden, när man andas samma luft som döden, när döden stå på tröskeln då känner man sig mer levande än någonsin. Det är som om livet och ljuset blir klarare och vackrare än någonsin innan.

I allt det mörka finns också om man vill ljuset.

Jag är så tacksam att farmor fick ett så vackert och fint slut, att hon hade sina nära och kära hos sig. Att farfar fick hålla hennes hand och viska att han älskar henne, att deras kärlek varde tills döden skiljde dem åt.

Skulle jag träna om jag blev tjock av träning?

Skulle jag träna om jag blev tjock av träning?

 

Igår ställde jag denna frågan “Skulle du träna om du blev tjock av träning?”. Tusen tack för alla era svar och att ni delade med er. Tanken med min fråga var att få dig att fundera hur mycket av din träningsmotivation som ligger i utseende och hur stor del som ligger i hälsa eller prestation. Idag tänkte jag dela med mig om mina tankar kring detta. 

När det kommer mål skulle jag säga att det finns 3 typer av kategorier dit alla mål man kan ha med sin kost och träning går in under. Det är hälsomål, prestationsmål och fåfängdhetsmål.

Till hälsomålen hör att uppnå hälsosamma mått, att känna sig piggare, få mer energi, hålla sig frisk.
Att springa längre, att lyfta tyngre vikter och att köra vasaloppet är mål som hamnar under prestationsmålen. Till fåfängdhetsmålen hör att man vill känna sig bekväm naken, att man vill bär upp kläder snyggare osv.

För mig är alla dessa målen viktiga för min motivation. Jag tränar för att slippa ha värk och för att få ork och energi, men också för att kunna lyfta tyngre och springa snabbare och vara snygg naken.

Så har det inte alltid varit. Från 9 års ålder fram till 20 års ålder, tränade jag enbart för att vara så smal som möjligt. Åt så lite som möjligt och tränade så mycket som möjligt. Efter barnen fick jag kronisk foglossning så då var min största motivator att bli smärtfri.

Från det att jag började styrketräna mer regelbundet för ca 3 år sedan har mitt fokus varit att bli starkare och våga testa saker jag tidigare varit för svag eller för rädd för.
Jag har alltför stor del av mitt liv haft fokus på utseende och fåfängdhetsmål för att jag ärligt skulle kunna säga att jag skulle träna lika mycket om jag blev tjock av träning. Men jag kan helt ärligt säga att jag skulle träna, träningen ger mig idag så himla mycket mer än bara en snygg kropp. Den ger mig också så otroligt mycket glädje, energi och gör att jag blir stark och orkar allt jag vill klara av- detta skulle jag inte vilja gå miste om.