by Louise | Jun 23, 2022 | Vetenskapshälsoresan
Jag träffade Marie Blåberg för första gången i januari 2019. Det som var tydligt redan från första början var att Marie verkligen hade bestämt sig, hon var helt och fullt redo för en förändring och var väldigt mottaglig för att bli coachad. Som coach är det fantastisk när man får en supermotiverad person framför sig, då blir mitt jobb enkelt. Marie har en otroligt positiv personlighet och framåt driv, det är en stor ära att få följa hennes utvecklig. Jag ser fram emot hälsoresan 2.0.
Första året (2019) – busenkelt och kilona ramlade av
Min hälsoresa startade 2019, mer eller mindre av en slump. Jag hade en mycket stor övervikt men
hade inga egentliga problem med det tyckte jag. Utseende har på riktigt aldrig varit viktigt för mig
men däremot hade jag faktiskt högt blodtryck, som behövde behandlas. Och mediciner undviker jag
gärna. Så när min chef tipsade om Vetenskapshälsan var det ett enkelt beslut att hoppa på.
Första året med Louise som coach var enkelt och roligt. Och vips hade jag tappat 28 kilo och hela 25
cm i midjemått. Dessutom kunde jag redan efter några veckor dra ner på blodtrycksmedicinen och
redan efter 8-9 månader kunde jag sluta helt med den. Har inte behövt den sedan dess.
Bra coachning från Louise och mycket pepp från arbetskamraterna gjorde resan enkelt. Jag är
målmedveten så när målet är tydligt är det lätt. Jag bestämde mig efter detta år för att fortsätta med
Vetenskapshälsan men ”enbart” genom att få träningsprogram – kosten hade jag fått kläm på.
Andra året (2020) – knepigt jäkla skitår men det gick
Så kom 2020 och Covid. Det här blev ett riktigt dåligt år för mig. Dels tyckte jag att det var svårare att
sköta kosten som jag borde (första året höll jag stenkoll på mina 37 njutningsdagar och gjorde
nästan inga avsteg alls från planen), dels blev det mycket stillasittande då jag jobbade 100%
hemifrån. Träningen skötte jag, det blev min ventil under denna period. Och till slut fick jag ordning
på vardagsmotionen också.
Våren 2020 hittade man mycket elaka cellförändringar i min livmodertapp under en screening. Covid
till trots fick jag till slut till en första enkel operation och senare tog man bort hela min livmoder och
räddade livet på mig. En jobbig period, inte bara för att jag oroade mig i väntan på besked etc, utan
extra jobbigt då jag var isolerad (det är inte skitkul att prata om sådant via en skärm) och dessutom
inte kunde träna.
Men det blev stolpe in på slutet och jag hade vid årets slut tappat ytterligare 5 kg i vikt. Träningen
gjorde hela skillnaden för mitt mående skulle jag säga och dessutom var det så otroligt skönt att
höra ”men oj, vilken bra form du är i” och ”alla dina värden är på topp” vid inskrivning till operation.
Bra tajming att rätta till detta innan Covid och operationer.
Tredje året (2021) – hitta vardagen
Tredje året ökade jag upp min träning från 3 till 4 gånger i veckan. Lustigt, men jag minns knappt
detta år. Antagligen satt jag mest hemma och muttrade över Covid – oj vad jag saknade människor.
Hälsomässigt behövde jag något mer, något slags engagemang. Så jag startade upp GåFotboll för
våra pensionärer i Torslanda. Otroligt energigivande och vilket härligt tugg! Och att ge, ger ju så
mycket tillbaka. Det är också hälsa.
Vid årets slut hade jag gått upp 4 kg men konstaterade att med summan på -29,5 kg skulle jag vara
rätt nöjd ändå.
Fjärde året (2022) – laddar nog för nya mål
2022 inleddes med Covid och en sjukdomsperiod som igen ställde till det lite med träningen. Men
sedan kom livet tillbaka. Vad härligt det var att kunna gå tillbaka till kontoret några dagar i veckan.
Och att umgås, kramas, high-fiva och att bara vara med andra människor.
Idag ligger jag på ca -28, -30 kg och tränar 4 gånger i veckan. Träningen är skitroligt – det är
fortfarande Louise som förser mig med träningsprogram. Sitter som ett barn på julafton när jag vet
att jag ska få nya program.
Jag känner mig stark och är nästan helt bra i min kropp. Innan min hälsoresestart hade jag rätt
jobbiga problem med bröstrygg och från och till ett knä som bråkade. Mina fötter har alltid varit ett
problem – jag har psoriasis. Även de är otroligt mycket bättre. Så bra som jag mår idag rent fysiskt
har jag nog inte gjort på 20 år!
När det gäller vikt och kost får jag jobba med min inställning. Det är ju det där med balansen. Har jag
ett mål är det lätt – men just nu orkar jag inte göra hälsoresa 2.0 och tappa mer. Kanske nästa år.
Detta år vill jag bara njuta av människor, glädje och min starka kropp!
En fråga jag ofta får är hur det blivit med huden, som mest hade jag ju tappat 36 kilo. Jag är sjukt
imponerad av detta organ, alltså! Min hud borde få något slags pris för sin anpassningsbarhet. Skämt
å sido är det inte alls sådär slappt som man kan tro. Det finns områden som har förbättringspotential
men i det stora hela är det helt fantastiskt också.
Oj, detta blev lite ”Maries dagbok” men som slutkläm: funderar ni på att göra en hälsoresa (oavsett
vad den resan innebär) – fundera inte. Gör det! Jag lovar att ni inte ångrar er!
/Marie Blåberg
by Sara Broden | May 4, 2022 | Kost, Sara, Vetenskapshälsoresan
I dagens blogginlägg får ni träffa Marika som varit klient hos mig, Sara på Vetenskapshälsan under ca 13 månader. Den här resan som Marika gjort är sååå häftig. Jag som coach är galet stolt och imponerad, extra roligt att läsa Marikas egna ord och tankar i det här blogginlägget.
Min Vetenskapshälsoresa- Marika Persson
Jag är vanlig kvinna i mina bästa år, även om födelsedagarna visar främmande siffror varje år (senast 60), som vanligtvis jobbar för mycket med HR på en statlig myndighet och ständigt söker efter balans mellan arbete och fritid utan att riktigt lyckas annat än i mycket korta perioder.
Jag har alltid tränat, i alla fall något och i alla fall i perioder. Självbilden visar en sportig person som är lite för bekväm för att ta i det där lilla extra, eller hålla i när det blir jobbigt. Jag njuter av livet med mina vuxna barn och numera ett litet barnbarn, att fjällvandra, åka skidor och paddla kajak med min särbo. Allt var frid och fröjd tills Covid gjorde entré.
Varför kontaktade jag vetenskapshälsan?
Efter ett års hemarbete med digitala möten från tidig morgon till sen kväll och massor av arbetsuppgifter att hantera utöver alla möten befann jag mig plötsligt i ett läge där all energi var slut. Jobbet hade tagit över allt, jag rörde mig nästan ingenting och träffade inga andra människor än mina närmaste. I normala fall äter jag nyttig mat och lyckas hålla min förkärlek för godis och vetebröd inom rimliga gränser men nu hade dessa gränser försvunnit helt. Jag mufflade i mig hela chokladkakor och godispåsar utan att orka sätta stopp.
Vändpunkten kom under en bilresa från Österlen. Med ena handen i en godispåse och den andra på mobilen fick jag syn på Vetenskapshälsans nioveckors utmaning på Facebook. Det var något med uttrycket som väckte mitt intresse och eftersom jag inte har någon vidare impulskontroll hade jag plötsligt anmält mig till utmaningen. Inom några minuter ringde min mobil och plötsligt hade jag Sara i örat. Oj, detta gick fort, tänkte jag.
Så här började det…
Det klickade direkt och den 16 april 2021 började min resa med ett uppstartsmöte hos Sara på Vetenskapshälsan. Naturligtvis blev det ingen nioveckors utmaning. Jag är en tacksam kund så jag gick all in på ett helt år med en gång. Att skapa vanor som ska hålla länge tar tid och jag har inte ångrat vårt samarbete en minut – inte ens när det varit jobbigt. Och när jag tänker efter så har det inte varit så jobbigt, faktiskt. Bara kul!
Mitt mål har varit att ta mig upp på fjälltoppar och må bra under tiden – oavsett om det är på toppturskidor eller med kängor på fötterna. Innan pandemin har jag och min särbo tagit oss upp på toppar i norska fjällen och det har varit kul och utmanande. Det ville jag kunna göra igen, men dessutom med mer energi och styrka i kroppen än förut! Jag vill orka!
Med hjälp av Sara har jag följt ett träningsprogram som framför allt fokuserat på styrketräning för att bygga muskler. Förr handlade det mest om löpträning, men den har fått ett mycket begränsat utrymme och det har varit både skönt och på något sätt befriande, i alla fall inledningsvis. Nu är det kul att springa lite igen. Styrketräningen har dock varit guld värd! Dessutom har jag försökt följa det förhållningssätt till kost som Vetenskapshälsan har: antingen ska det vara 100% nyttigt för mig eller 100 % njutning när jag äter. Jag gillar verkligen det förhållningssättet, men kan ibland finna det lite svårt att hålla mig till fördelningen 90 % av tiden bra och 10 % av tiden njutning…..
Utmaningen det här året har varit den stora mängd hemarbete. I och med det har min vardagsmotion inte kommit så naturligt. Inga cykelturer till jobbet, inga promenader mellan våningsplanen på kontoren och så vidare. Det blir inte riktigt samma sak att ta sig ut och röra på sig ”utan anledning” till vardags när man inte är på väg någonstans.
Ni kanske undrar hur det gick?
Den 16 april 2022 stod jag på en topp i Jotunheimen, 2 124 möh med toppturskidorna på fötterna och njöt av utsikten 😊 Då hade vi tagit oss upp ca 1000 höjdmeter. Turen ner var grym utan bendarr! Dagen efter stod jag högst upp på Leirbreen, en helt fantastisk glaciär som når drygt 2000 möh.
Det har aldrig gått så bra förut och jag hade krafter kvar även efter den tredje dagen då det var dags att åka hem.
Vilka hälsovinster har jag gjort?
Framför allt så har jag blivit starkare! Jag orkar mer, har mer energi och är mycket gladare än för ett år sedan. Jag har lärt mig att äta mellanmål och märker att det faktiskt är avgörande för om man lyckas avstå från impulsätandet. Varje gång jag misslyckats kan jag konstatera att jag också hoppat över det medvetna mellanmålet.
Jag har också lyckats skapa en vana att styrketräna regelbundet. Det är skönt att svettas för mig själv på gymmet, även jag ibland fått klura lite på hur maskinerna funkar.
Vad är hemligheten till lyckade resultat?
För mig har framgångsnycklarna varit att ha ett träningsprogram som någon annan (läs Sara) tänkt ut och som varierar över tid. Det blir aldrig tråkigt och jag behöver bara göra – inte komma på själv!
Sedan är jag en person som går igång på kunskap och att läsa om träning, kost och hälsa. Jag kan lätt köpa böcker och läsa om teorier, träningsupplägg och forskning och blir inspirerade till olika träningsprojekt. Till exempel, första gången jag sprang Göteborgsvarvet så var det uteslutande för att jag just läst boken ”Born to run” och fick frågan om jag ville ha en startplats från en granne som blivit sjuk. Utan någon som helst impulskontroll slängde jag på mig träningskläderna, tog med mig en näve salta pinnar och körde som en galning till starten och hann precis i tid till startskottet. Det tog hela 13 km innan jag insåg att detta kanske inte var världens smartaste idé. Men jag kom i mål i alla fall.
Det jag vill ha sagt med detta exempel är att just kunskapen om kroppen, vad den behöver och hur den fungerar är teorier som bidrar till inspiration för mig. Där kommer Saras beskrivning in, när hon vid vårt första möte förklarade varför jag inte ska springa så fort jag ska träna utan istället bygga muskler genom styrketräning så att min förbränning ökar så jag kan äta ordentligt. Det ger så mycket potential att känna till detta. Vad jag gör av det är ju upp till mig. Sådant gillar jag!
Nu är jag inne på år två. Träningen ska fortsätta och jag ska nog bli lite bättre på att hålla mig till 100 % njutning bara 10 % av tiden, när det gäller vad jag äter. För övrigt ska jag fortsätta njuta hela tiden av att jag känner mig stark 😊.
/Marika Persson
by Sara Broden | May 24, 2021 | Hälsa, Hälsoresan, Kost, Löpning, Träning, Vetenskapshälsoresan
Idag får vi ta del av ännu en Vetenskapshälsoresa. Läs om Emma Waréns fantastiska utveckling och som idag är i sin livs form. Jag som coach känner mig oerhört tacksam för förtroendet och såklart extra stolt när jag får följa med på en sån här resa. Tacksam/ Coach Sara Brodén
“Höst och Coronapandemi, som för min del gav lite extratid hemma, där och då kändes det bra att försöka använda den situationen till något värdefullt. Hade länge funderat på att ta hjälp med löpträning då jag tidigare haft skador och nu ville hålla för längre sträckor. Hittade då Vetenskapshälsan på nätet och tyckte deras upplägg med kost, träning och inriktning på löpning lät inspirerande. Första mötet med Sara var i september 2020 och hon ville då lägga upp ett program med fokus på styrketräning och bara löpning en dag i veckan. Hade ingen erfarenhet av styrketräning och blev därför väldigt fundersam om detta var något för mig. Samtidigt ville jag ha långsiktiga och varaktiga resultat och allt hon sa lät vettigt och bygger på vetenskap. Sagt och gjort, jag signade upp mig för 12 månader direkt för att ha tiden på mig och inte stressa fram resultat. Det valet är jag glad över idag. De första sex veckorna körde jag kanske tre-fyra pass i veckan (mest hemifrån) och började så smått tycka om träningsformen. Appen var kanon och maten kändes också bra, även om många saker var nya för mig. Däremot kände jag inte av så mycket resultat i kroppen.”
-Känslan av att vara stark är så oerhört skön!
“Därefter började saker och ting hända. Jag kände mig starkare, fick mer energi och fick även positiva resultat i löpningen. Visste ju att det är mer utmanande att bygga muskler ju äldre du är, men underbart att känna att det gick trots att jag ska fylla 45 i år. På nyårsafton satte jag personbästa på milen och är idag i riktigt bra fysisk form. Är så otroligt glad att jag tog steget och kontaktade Vetenskapshälsan, på 6-9 månader har jag fått bra matvanor som jag tycker mycket om och träningen är numer något jag längtar efter och har starkt behov av. Är så skönt att inte behöva motivera sig att träna utan att det tvärtom är min egen kvalitetstid. Känslan av att vara stark är så oerhört skön. Finns ju så mycket saker i livet man inte kan påverka, men en sund livsstil är ju faktiskt något man till viss del kan välja. Hade dock inte klarat den här resan utan hjälp. Så tusen tack Sara och Vetenskapshälsan för allt stöd, kunskap och pepp, kommer fortsätta med er träning även till hösten. Ska nu även passa på att testa paddlingen i havet. ”
/Emma Warén
Vill du precis som Emma ta hjälp av Vetenskapshälsans coacher och abonnemang. Tveka i så fall inte att höra ev er till oss. Fyll i dina uppgifter i formuläret så ringer vi upp och berättar mer!
/Sara och Louise
by Sara Broden | Jul 3, 2020 | Kost, Träning, Vetenskapshälsoresan
Känner ni igen känslan av lite likgiltighet och ångest över det där med träningen, maten och hälsan? Man vet så väl vad man bör göra men ändå är det så svårt att ändra på beteenden och komma upp ur soffan. Det råder knappast någon brist på information om vad vi ska undvika och pekpinnar hit och dit. Vi vet alla att vi ska äta mer ren mat, undvika socker och halvfabrikat, träna regelbundet och undvika stress. Men ändå är det så himla svårt, varför känner så många människor så här? Varför mår vi sämre och sämre för varje år? Varför ökar ohälsan i vårt samhälle när vi har lösningen framför oss?
Vi träffar dagligen klienter där vi jobbar med motivationen och utarbetar en tydlig plan för kost, träning och återhämtning. Vi möter väldigt många människor som står inför olika typer av utmaningar. Det vi ser tydligt och som alla har gemensamt är oftast brist på motivation och avsaknaden av en hållbar plan. I det här blogginlägget tänkte vi fokusera på olika framgångsfaktorer och vanor som vi vet är avgörande för att nå målen. Vår uppgift som coach är självklart att stötta, vägleda och se till âtt motivera våra klienter längs vägen.
7 framgångsvanor för att nå ditt mål
1. Planera i förväg
För varje beslut krävs det någon form av planering för att lyckas. Sätt upp mål och delmål med en plan steg för steg. Förbered dig och se till att tänka igenom olika situationer och scenarier. Ju bättre planering desto större chans att lyckas nå målet.
2. Hitta stöd
Fundera på vad familj och vänner kan göra för att stötta dig. Våga be om hjälp och berätta att du vill ha stöttning. Om du gör personerna i din närmsta krets medvetna om ditt mål så ökar chanserna att de också anstränger sig lite extra för att stötta och hjälpa dig.
3. Tänk positivt
Du styr dina tankar och skapar din egen verklighet. Du gör dig själv en tjänst om du tänker att “det här vill jag uppå eller lära mig” istället för att tänka “det här är jag värdelös på och vad dålig jag är”. Ju mer du övar på att tänka och tala positivt till dig själv desto enklare blir det att se ljust på framtiden. Dina ord och tankar blir verklighet., dina tankar påverkar ditt agerande, dina känslor och attityder och där med också din framgång.
4. Få styr på känslorna
Försök att bli medveten om vilka känslor som t.ex får dig att tröstäta. Om du kan utveckla strategier för att hantera sådana situationer så ökar chanserna att du kan motstå tröstätande.
5. Se dig själv som viktig
Det är ingen annan än du själv som kan ta kontrollen och bestämma dig för att uppnå ett mål. Du behöver prioritera dig själv, din tid, ditt mående och din hälsa. Om du tar hand om dig själv så ökar chanserna att personerna i din närhet också mår bra. Det kanske låter lite hårt, men du vet inte med vem eller hur du kommer spendera framtiden, det enda du kan vara säker på är att du kommer få leva med dig själv resten av livet. Se därför till att du mår bra i dig själv och i din kropp, du är värd 100%.
6. Styr upp omgivningen
Gör dig själv en tjänst genom att styra upp omgivningen och miljön du befinner dig i. Se till att du har sunda bra matvaror hemma som gör att det blir enkelt att välja bra mat. Ha en träningsväska packad eller kläderna framtagna på morgonen. Boka in träff med vänner på gym/promenad eller annat för att öka chanserna till att träningen blir gjord. Du behöver helt enkelt ligga steget före med smart planering.
7. Lär av erfarenheterna
Om du gör på samma sätt som du alltid har gjort blir förmodligen resultaten likaså desamma. Det är därför viktigt att du lär dig av dina tidigare erfarenheter i livet. Se på dina tidigare misslyckanden som värdefulla erfarenheter och en möjlighet til förändring. Ta även hjälp av andra som kanske gjort samma resa eller nått samma mål som dig själv. Du har mycket att lära av andra och kan på så vis bespara dig själv från flera misstag.
Så med dessa 7 steg hoppas vi att du nu kan få lite mer motivation att 
nå just ditt mål. Vi på Vetenskapshälsan finns för vägledning, stöttning och rådgivning. Vi bokar gärna in en kostnadsfri konsultation och pratar kost och träning med dig. Fyll i formuläret som du hittar HÄR så hör vi av oss så snart vi kan.
/Sara Brodén
Personlig tränare, kostrådgivare, hälsocoach och löpcoach
by Louise | May 24, 2020 | Hälsa, Kost, Vetenskapshälsoresan, Viktminskning
Visste du att vi har tre helt olika typer av fett på våra kroppar? De ser helt olika ut när man tittar på dem, de har också helt olika funktioner.
Jag ska berätta ytterligare en väldigt intressant sak, fett är något kroppen behöver. Det har till och med visat sig att lagom med fett på kroppen är gynnsamt för ökad livslängd. Den som har för mycket men även den som har för lite fett på kroppen, de har ökade risker att dö i förtid. Nyfiken på de olika typerna av fett? Här kommer en liten sammanfattning av dem.
SUBCUTANT FETT
Det som de flesta tänker på när de hör ordet kroppsfett, det är vårat underhudsfett, det subkutana fettet. Det kallas också för det vita fettet, då det ser vitt ut när man tittar på det. Detta fettet har vi som ett skydd mot kyla, värme och stötar. Vi lagrar en hel del av vår energi i detta fettet. Ett kilo underhudsfett innehåller hela 7000 kcal, sätt det i proportion till att en genomsnittlig kvinna äter strax över 2000 kcal per dag. Inlagring av subcutant fett sker främst vid överskott av energi.
VISCERALT FETT
Sen har vi det som man brukar kalla det farliga bukfettet, det viscerala fettet. Det sitter insprängt bland organen. Detta kan man inte alltid visuellt se på folk. Man kan vara visuellt väldigt slank men ända ha mycket visceralt fett. Detta är ett helt annat typ av fett än det subcutana underhudsfettet. Detta är ett hormonproducerande organ som utsöndrar faktorer som ökar risken för Typ 2 diabetes, hjärt-kärl sjukdom och vissa cancerformer. Inlagring av det viscerala fettet ökar vid utsöndring av ett stresshormon som kallas kortisol. Ökad risk för kortisolpåslag får man vid för mycket stress, för lite sömn och i samband med alkoholintag. Så för att minska mängden bukfett krävs att man till stor del ser över sin livsstil.
BRUNT FETT
Sist men inte minst har vi det lite mer okända bruna fettet. Brunt fett har fått sitt namn av att det ser brunt ut till skillnad från “vanligt” vitt fett. Det beror delvis på att det finns rikligare med blodkärl i denna vävnad än i vitt fett, och delvis på att det finns rikligt med mitokondrier i de bruna fettcellerna. Vi föds med en relativt stor mängd mot vad vi senare i livet behåller. Brunt fett finner man främst nacken och mellan våra två lungor. 2013 upptäcktes det att detta bruna fett alstrar värme när kroppen blir nedkyld. Det aktiveras också vid överätning, vilket hos möss tros kunna förhindra fetma. Bruna fettet är än så länge inte så välstuderat hos människa.
Skulle du vara nyfiken på vad exakt din kropp består av? Hur mycket fett du totalt har på kroppen, men också hur stor andel som är det farliga viscerala bukfettet.
Boka då en kroppssammansättningsmätning så kommer du få svar på detta och även på hur mycket muskelmassa, vatten den består av men även din biologiska ålder. Du bokar din mätning HÄR
En mätning för 500:- och två för 700:-
Önskar dig en fortsatt fin kväll
Louise
by Louise | May 17, 2020 | Helena, Träning, Vetenskapshälsoresan
Styrketräning, hatad eller älskad träning – det är verkligen 50/50. Det är få träningsformer som är så omtalade som styrketräning just nu.
Så, hur funkar det då? Jag ska förklara det kortfattat.
Vi har olika zoner inom styrketräning, och för att vi som PT ska få ut optimalt hos dig som klient utan att du skadar dig är det viktigt att förstå dessa zoner och gå igenom dem alla för bäst muskelutveckling.
Grundzon: Här börjar (nästan) alla våra klienter. Tanken med grundzonen är göra rätt kopplingar i kroppen, vi ska väcka vårt muskelminne och få rätt muskler att arbeta där de är tänkta att arbeta. Detta är också en zon för omprogrammering för dem som tränat styrka innan och alltid kört på ett visst sätt, då kanske vi anser att det är läge att träna på ett nytt sätt för att vi ska kunna få den progressionen vi vill.
Hypertrofi: Här ökar vi muskelmassan, muskeln blir större och vi får fler muskelceller. Här sker den mesta av vår viktreglering, då muskelcellerna ökar i antal och muskeln i omfång är det här vi börjar förbränna mer.
Maxstyrka: Här gör vi muskeln stark! Det är en sak att göra den större men en annan att stärka den.
Explosiv: Boxjumps, rep, slamballs – många övningar väldigt många tycker är väldigt roligt – tar dock ett tag innan kroppen är redo för detta om man är helt ny på träning.
Snabbstyrka: Här ska det gå fort! Syftet med denna zonen är att bli snabba i våra rörelser och reflexer. Tappar du din telefon så ska du hinna fånga upp den! Här blir du snabb och reaktionssnabb!
SÅ! Många olika zoner med många olika funktioner, hur du ska träna i varje zon och när du ska vara i vilken zon samt hur länge – ja där kommer vårt yrke in. Det är med dessa zoner vi hjälper dig att nå ditt mål utan skador på vägen.
Så styrketräning är mycket mer än benböj i tid och otid. Låt oss använda vår kunskap så du hittar rätt i din träning – vi brinner för detta!
/Helena.
[email protected]
#vetenskapshalsanstenungsund
Jag träffade Marie Blåberg för första gången i januari 2019. Det som var tydligt redan från första början var att Marie verkligen hade bestämt sig, hon var helt och fullt redo för en förändring och var väldigt mottaglig för att bli coachad. Som coach är det fantastisk när man får en supermotiverad person framför sig, då blir mitt jobb enkelt. Marie har en otroligt positiv personlighet och framåt driv, det är en stor ära att få följa hennes utvecklig. Jag ser fram emot hälsoresan 2.0.
