fbpx

 

Att varje dag ha ont i magen, känna sig ledsen och inte vilja gå till sitt arbete är inte hållbart. Vid den här tiden för ca 5 år sedan började jag inse det. Kroppen värkte, jag hade huvudvärk flera gånger i veckan och ångesten jag kände på söndagarna var enorm. Jag var inte lycklig och det påverkade såklart även min familj.

Men vi börjar ifrån början. Jag hade precis disputerat och fått min doktorstitel och börjat söka arbete. Jag unnade mig att tacka nej till sånt som inte kändes hundra och efter 6 månader kom så äntligen min drömtjänst ut, allt lät helt perfekt. Sagt och gjort- jag sökte den och fick tjänsten. I början var jag som nyförälskad och jag gick på rosa moln. Ganska tidigt började dock varningssignalerna komma, men jag var helt blind och ville inte lyssna.

Men ju längre tiden gick, ju sämre började jag må. Huvudvärken kom mer och mer ofta, ledvärken lika så. Min kropp försökte få min hjärna att fatta men den ville så gärna att drömmen skulle vara sann.

När jag hade semester så fick jag mer och mer ångestsymtom för varje dag som gick, för varje dag som gick var ju en dag närmare att börja arbeta igen. I augusti det året, en vecka efter semestern tagit slut så tog jag beslutet att säga upp mig. Jag hade då insett att det inte längre var hållbart, jag var till kropp och själ helt trasig. Det som fick bägaren att rinna över var när mina barn började må dåligt av att jag mådde dåligt. Att jag då lånade ut dem 8h per dag för att åka till ett jobb jag vantrivdes på kändes inte bra. Skulle jag vara ifrån mina barn så länge varje dag, så behövde jag känna att det var värt det. Jag insåg att jag var skyldig mina barn att försöka må så bra som möjligt

Det var inget lätt beslut, det tog lång tid att värka fram det, men lättnaden när det väl var taget var enorm.

Trots att jag inte hade en aning om vad jag nu skulle hitta på, inte en susning vad jag ville göra eller hur jag skulle försörja mig, så var jag lyckligare än på väldigt många år. Jag satte mig ner och funderade på vad jag verkligen älskar att göra, vad jag har för kunskap och vad jag är bra på. Mötet med människor är det jag verkligen gillar, samtalet och möjligheten att få lära känna en ny person är så oerhört givande och fyller mig med energi- det ville jag gärna jobba med. Kost och träning är det jag har mest kunskap inom. Sagt och gjort några veckor efter jag sa upp mig på Universitetet så registrerar jag mitt egna företag Vetenskapshälsan där jag jobbar med kost och träningsrådgivning.

Jag har skapat mig min egen verklighet.

Det är ingen dans på rosor, det är oerhört mycket arbete och slit, men jag mår bra och jag är lyckligare än någonsin. Att starta Vetenskapshälsan är mitt bästa beslut någonsin. Livet är för kort för att inte vara fantastiskt lycklig och ha det så bra som man bara kan. Är övertygad om att nästkommande 5 år kommer bli fantastiska, det tänker jag se till om inte annat <3

Kram
Louise

Bilden är ifrån min första fotografering någonsin, Frida Valentin är bakom kameran <3