Sitter fortfarande med en klädsam rodnad efter Louise lovord förra veckan om min Vetenskapshälsoresa så långt. Visst är det helt underbart att se före-och-efter-bilderna (eller ja, iaf efter-bilden där 12 kilo välbehövligt lämnat min kropp) och nog känns det härligt att ta sig till gymmet, numera med positiv förväntan i kroppen. Men samtidigt är det tuffa tider och verkligheten är precis lika tuff som Louise, när hon säger att man får de resultat man förtjänar.
Vågen är betydligt mindre lättflörtad nu när de ”tjockaste kilona” ligger bakom mig, jag är inne i en hektisk jobbperiod där stressdemonerna skriker godis! och jag har nästan 20 kilo kvar att göra mig av med. Många är det som undrat vad det är för ett magiskt trollspö Louise viftat över mig, men det är faktiskt så illa att jag får göra allt jobbet själv. Vetenskapshälsan guidar mig till både hälsosam kost och lämplig träning, men sedan är det upp till mig. Nu är det dags att ladda om för nya resultat – styra upp mellanmålen som blir lite taskiga på en stressig dag, hitta motivationen att stå emot alla frestelser som dyker upp i juletid och hålla ögonen fast fokuserade på den hälsosamma kropp min själ länge velat bo i. Tack och lov för Louise guidande hand som håller mig på banan, men några hantlar lyfter den minsann inte åt mig. Det är jag som gör jobbet och det ska jag fortsätta med!
Hälsningar
Marie