Bestående förändringar

· Louise · Vetenskapshälsoresan

Då börjar det så smått närma sig slutet på min ”offentliga” vetenskapshälsoresa och så klart finns det mycket att reflektera över. Resultaten har onekligen infunnit sig i byxlinningen och jag har hängt på gymmet konsekvent tre gånger i veckan under de senaste fem månaderna. Insidan av mig är dock kluven mellan ”halvfullt och halvtomt” när jag njuter av att vara 15 kg lättare, men fortfarande vill bli av med lika mycket till.

Hela poängen med den här resan är ju att hitta ett hälsosamt jag, som består i längden. Att göra stora livsstilsförändringar är som bekant tufft och jag har fortfarande en lång väg kvar. Under Louises kunniga vägledning är det mycket som fallit på plats och nu sitter där det ska. Jag har insett vikten av att äta med största regelbundenhet, och jag har fått upp rutinen att planera bra måltider i förväg. Mina kolhydrater var det inga problem att byta ut till bättre alternativ och jag lever efter mottot att alla eftergifter på kostplanet ”ska vara värt det” – dvs riktigt goda om de ens ska bli aktuella.

Jag har lärt mig att det är ok att äta ”samma” och se rester från gårdagen som något positivt. Grönsaker har jag alltid tyckt om och med tiden får jag upp ögonen för nya alternativ utöver den enkla färdigsköljda salladen på påse.

Koden jag inte knäckt är dock det där med att känna att min nya kost är varierad och rolig. Visst är det självklart nyttigt att äta helt rena råvaror, men de goda lite mer komplexa smakerna saknar jag verkligen. För ska detta bli en livslång vana, så måste jag hitta nya inspirationskällor. Hoppas mitt jullov kan lämna lite tid till att läsa och googla fram nya idéer. Det lär säkerligen behövas när vardagslunken återvänder i början på januari. Till dess navigerar jag mellan godsakerna och njuter bara det som är 100% gott, annars blir det 100% nyttigt.