Tick tack, tick tack…. De 70 procenten av befolkningen som till stor del är fysiskt inaktiva är som tickande bomber som räknar ner sekund för sekund. De som inte når upp till WHOs lågt satta mål om 150 minuters rask promenad i veckan. Vilket motsvarar futtiga 20 minuter per dag. Dessa personer som till stora delar av sin dag är helt stillasittande, de är alla bomber som är på väg att brisera, där själva smällen av bomben är den ökade risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa, cancer och sjuksängen.
Jag kallar dessa personer för inbillningsfriska.
De inbillningsfriska anser sig vara friska så länge de inte är sjukskrivna. De har väldigt lågt satta krav på sin hälsa. De dövar sin olust och trötthet med kaffe, alkohol och dålig mat. De har egentligen ingen aning om hur det känns att må riktigt bra. De tror att de mår bra när de är ickesjuka. De har aldrig känt på effekterna av vad ett aktivt liv med träning och bra kost kan ge dem. Att det är stor skillnad på att må okej och på att må fantastiskt bra. Stor skillnad mellan att inte ha värk och ha en stark och vältränad kropp. De är hälsoanalfabeter, de vet inte var hälsa betyder. Deras enda egentliga mål är att undvika ohälsa, de vet inte att de kan och borde ha så mycket större krav och att de borde begära så otroligt mycket mer av sin kropp.
Historiskt sätt har fysisk aktivitet har varit en stor del av människans vardag och en viktig del och förutsättning för hälsa och välbefinnande. Att fler och fler väljer att köpa robotgräsklippare, köper tjänster där man får hem sina matkassar till dörren och har städhjälp eller robotdammsugare, bekymrar mig. Jag förstår att tanken bakom dessa val är att man ska vinna tid, jag köper det. Men då gäller det att man väljer att göra andra fysiskt ansträngande övningar istället för tiden man vunnit. Att vi väljer bort vardagliga sysslor som ger oss “gratis” motion är rent av farligt för hälsan. Att vi inte lyfter och släpar, bär och rör oss utan blir mer och mer stillasittande är oroväckande.
I dags läget har vi lägre krav på fysisk aktivitet för överlevnad än vi någonsin tidigare haft men det fysiologiska behovet har på inget sätt minskat. I stort sett alla de dagliga aktiviteterna våra förfäder företog sig så som att skaffa föda, värma huset och förflytta sig krävde fysisk ansträngning. Våra kroppar är formade för att fungera som bäst när vi är regelbundet fysiskt aktiva. Att under en längre tid undvika fysisk ansträngning leder till att funktionsförmågan och kapaciteten i muskler, leder och skelett försämras och risker för sjukdom ökar. Detta är en trend som måste brytas, vi behöver mer fysisk aktivitet i våra liv inte mindre. Genom fysisk aktivitet skaffar vi oss en hälsobuffert. En buffert inför sjukdom. Ju bättre tränade vi är, i ju bättre form desto bättre rustade är vi. Om vi inte avsätter tid för att vara friska måste vi förr eller senare avsätta tid för att vara sjuka.
Publicerad i IFORM nr15/2016